Hemma · Hundar · Södertälje

Vilodag

Med andra ord ingen av oss lade spår i dag, vi vilade men måste trots allt göra något med voff.

Vi åkte ut till Almnäs och tog en promenad i omgivningarna. Hur tråkigt det än ser ut med fallfärdiga byggnader och rester av militäranläggningen som en gång fanns där så trivs kvinna att vara i området. Det finns hur mycket som helst att upptäcka och promenadvänligt är det också.

Lilla voff gillar också att vara på Almnäs, mitt i veckan efter semestertider, finns där inte så många andra människor att ta hänsyn till. Det finns dock gott om fåglar och andra intressanta djur, så långlinan fungerar som en säkerhetslina för oss, lämplig att trampa på och hindra hans framfart när han ser något intressant.

Gott om stenar att hoppa upp på finns det också, blir ofta en godis då.

5 kilometers promenad blev det och inte en människa i sikte, förutom vi två.

Han har full koll, eller ja nästan i alla fall, det tar en liten stund innan han upptäcker att en av oss saknas. Det är oftast jag som försvinner ner i något dike eller bakom en buske. Sen tar det en halv minut, om ens det, så fattar han att jag är inte med längre och ska leta reda på mig.

Han är oss väldigt kär, den här lille voffen.

Till sist!

En kär vän, som vi alltid kommer att sakna, har lämnat oss.

Bless bless

Okategoriserade

Kvinna gick i ide

Vi skulle åka till Island, Corona till trots. När dagen för avfärd närmade sig började jag känna av halsen, kommer jag in i landet med halsont? De tar ju Covidprover på alla som vill in i landet redan på flygplatsen, vad säger de om de ser min röda hals, jag lär ju bli utvisad direkt. Hur blir det om jag blir ordentligt förkyld när jag är där, det är ju ingen som vill umgås med någon som är snorig och har feber i dessa tider. Blir jag satt i 15 dagars karantän då? Vi tog det säkra beslutet att jag stannar hemma. Så, Iceman åkte själv till Island och lilla voff, han åkte till hundvakten. Sen gick jag i ide, minst sagt. På tio dagar var jag utanför dörren 2 gånger. Visst, det var tråkigt, ingen hund eller gubbe hemma, bara Netflix och min stickning. Kvinna mådde inte så bra, vaknade med halsont flera morgnar och lite feber en dag men det blev aldrig någon ordentlig förkylning av det hela. I tio långa dagar var jag helt själv, ingen att prata med, bara jag och mina spöken. I torsdags var jag redigt less och mörkrädd men det gick över. I fredags kom han så hem min kära Iceman och i lördags åkte vi och hämtade lilla voff. Hur glad blev inte han, min älskade lilla voff visste inte var han skulle ta vägen av glädje. I går la jag ett viltspår till honom som han fixade hur lätt som helst, anmälde honom till anlagsprov när jag kom hem. I dag la Iceman ett personspår som han också klarade av, han missade 1 föremål av 5 men klart godkänt ändå. Han är anmäld till spårprov i personspår i oktober, det kommer han att fixa. Det är värre med lydnaden, där får jag nog skärpa till mig och träna mer.

Idag roade jag mig lite med kameran efter vi varit i skogen …

Iceman kom hem med Beatles som han hade fått av syster yster som i sin tur fått dem av en engelska som jag inte kommer ihåg namnet på.

Sen hördes ett vrål från övervåningen, Facit ville ju också vara med på bild. Han har legat länge i skrivbordslådan nu och kände sig lite blåst på islandsresan, talade han om och The Beatles gillar han.

Sen kollade jag igenom bilderna som Iceman tagit på Island … Några kommer här, Hekla och Reykjavik i olika skepnader

Bless bless

Okategoriserade

Hundar hundar hundar

Bara hundar nu för tiden på den här sidan. I dag var vi ut till Malmsjön och spårade, Lotta, Monika och Annika kom också dit.

Lugnt och skönt, nästan bara vi där och solen sken, kan inte bli bättre. Iceman lade ett 600 m långt viltspår som fick ligga till sig dryga timmen.

På väg till spårets början kom vi på att belöningen låg kvar i bilen så Iceman sprang och hämtade köttbullarna och sprang tillbaka, sen kunde de börja spåret. 600 m med två vinklar och det gick ju som tåget som vanligt. Köttbulle får han när han hittat spårslutet, klöven får han inte äta på, den ska räcka många gånger till.

När spåret var avklarat var voff trött och fick vila i bilen och kvinna gick och tog några bilder på Aska och Cacha

Ja, det var allt för i dag. Hund ligger bakom soffan och sover och gubben han vilar han också. Förstår inte att det tar så på krafterna att spåra lite 🙂

Bless bless

Okategoriserade

Jag är stolt, jag är glad, jag är lycklig

Det är en fröjd att inte behöva gå till jobbet längre, så härligt, ni anar inte. Jag sa till min chef att jag kunde tänka mig att hoppa in ibland när de behövde någon extra … men nu … nä, skulle hon ringa i morgon och be mig komma in och jobba, skulle jag säga nej tack. Ja, det var bara en tanke som dök upp för någon timme sedan. Våga vägra jobba!

Bjössis första medalj!

Han fixade det, hurra! Så jäkla glad över det, ni anar inte … Själva spåret var jag inte ett dugg orolig över, det är det där föremålet som ligger på slutet som inte är så intressant. Han går gärna förbi det för han vill spåra mer. Det är vad jag tror i alla fall. Ett 200 m långt spår är inte så långt för en voff som tycker om att spåra. Några dagars intensiv fokusering på sökrutor med föremål tror jag avhjälpte det hela, sen att slutföremålet låg öppet mitt på stigen tror jag hjälpte till också. Nu är det järnspår som gäller, 400 m med en 90° vinkel, ett mellanföremål och ett slutföremål. Hej hopp, kvinna är taggad.

Sen har vi blodspår, som också är kul. Nu har jag börjat föreslå en hund till … I morse ville Iceman lägga blodspår, han var taggad sa han och jag ville lägga personspår, det kan ju bli lite jobbigt på samma dag med bara en hund, jaha ja men vi får väl skaffa en hund till då tyckte jag. Iceman bara skrattade …? Iceman fick sitt blodspår men i morgon, ja då är det 400 m med 90° vinkel och två föremål, kvinna är också taggad. Vi hade avslutning på viltspårskursen i går, söndag. Vi fick veta att voff behöver öva upp sin mentala ork men annars är han redo för ett anlagsprov på viltspår. Ett anlagsprov är 600 m och med 2st 90° vinklar. I dag gjorde Iceman ett 300 m spår med en vinkel och det gick bra … så klart. Han skulle gott orkat lite till men kanske inte 600 m riktigt än. Vi har en väldigt duktig hund fick vi höra i går … precis som om vi inte visste det (ja, jag var tvungen att skryta lite).

Sen finns det människor som inte tror att det går att blanda personspår och viltspår men jag säger att det går visst. En hund ska spåra det du ber den om …

Till sist
Vi har bröllopsdag i dag, 13 år som gifta och det blir bara bättre och bättre för varje år. I år ‘fyller’ vi spets och varje år får jag något som passar in på årstemat. Fick t.ex. en ljusstake av tenn när vi firade tenn. I dag fick jag en virkad bordsduk som en moster till Icemans kollega har knopat ihop. Tänk vilket arbete det ligger bakom, detta tunna garn och dessa små blommor, kvinna är djupt imponerad. Vet man sen åldern på kvinnan som virkat denna duk så blir kvinna ännu mer imponerad.

Spetsduk

Bless bless

Okategoriserade

Fredagspromenad

Inget inplanerat spår idag, det blev en långpromenad med två sökrutor på vägen. Jag trampar upp en ruta på ca tio x tio meter och lägger dit ett föremål som voff ska hitta. Jag hade med mig en liten avlång träbit på 10 cm som jag placerade ut i rutan. Hämtade voff, som satt en bit bort och intresserat tittat på när jag trampade omkring fram och tillbaka. Sen säger man ordet, det magiska ordet som i vårat fall är ”leta”. Han började genast att nosa omkring och hittar pinnen och då får han mycket beröm och godis. Nu har jag gjort sökrutor sen i onsdags och det går bättre och bättre. Sista sökrutan jag trampade upp nu för en stund sedan, gick jättebra, han verka fatta nu att det faktiskt är kul att hitta en pinne. Han till och med viftade på svansen när han hittade pinnen. Det tar jag som ett gott tecken.

Se men inte röra

Åter till vår promenad. Voff är ju intresserad av alla djur, från den minsta gråsparven till rådjuren som gömmer sig i skogen men han börjar sakteliga begripa att fåglar leker man inte med, eller vad han nu vill göra med dem. Det är värre med rådjuren, han blir tokig när han ser dem och får knäck i lurarna, ej kontaktbar med andra ord.

Tågbron till Södertälje syd

Det var ganska skönt att gå där i skuggan och höra vågorna skvalpa mot stenkanten men vi fortsatte vår vandring upp mot skogen bakom energiverken men innan skogen finns det stora stenar, stora stenbumlingar hoppas det upp på för att sedan titta ut över nejden. Kvinna tror att det är rastypiskt … När stenarna var avklarade drog vi oss in i skogen. Inte blev det svalare där, vindstilla och kvavt, svetten bara rann om mig och lilla voff, han tyckte också att det var varmt. Lång tunga och flygplansöron. Flygplansöron är när de står rakt ut och inte rakt upp som de brukar.

Hemma igen åt jag lunch som i dag var kalops och potatis, sen tog jag en hink och gick bort till en av grannarna och plockade plommon. 5 kg, hinken var nästan full och jag tyckte det fick räcka så. Det syntes inte på trädet att jag plockat några plommon. Hem och koka marmelad, det är så gott, plommonmarmelad. Nu har jag många burkar med plommonmarmelad i mitt förråd. Kanske ska jag plocka några kilo till och koka plommonsaft också. Vi får se …

Under tiden jag stökade i köket passade lilla voff på att sova middag, oj vad han sov min lilla voff. När jag lagom blivit klar med plommonstöket går jag ut på den stora gräsmattan bredvid vårt hus och gör en sökruta, lägger pinnen så att det inte syns och tillbaka in för att hämta voff. Ja och hur det gick har jag redan berättat. I morgon är det spårprov och hittar han inte pinnen i slutet av spåret så blir han inte godkänd. Håll nu alla tummar och tår att det går bra i morgonbitti.

Bless bless

Okategoriserade

Vi har spårat i dag

I dag gick det inte lika bra som i tisdags men nog fasen gick det bra i alla fall, något annat kan jag inte påstå.

En snabb inspektion av syrrans bur.

En kort kissrunda blev det efter spåret och jäklar vad snabb voff var att hoppa upp i syrrans och morsan skuff när vi gick förbi deras bil. Han kände väl igen sig kan jag tro, han har ju själv åkt med i den bilen några gånger när han var liten och busig. Dagishund hos uppfödaren Lotta, som han var fram till 6 månaders ålder. Sedan började han på dagis på Amiga hundcenter och där gick det heller ingen nöd på honom. Nu för tiden är han hemmahund på heltid och än så länge tror jag inte att han tycker att det är särskilt tråkigt. Det är full rulle om dagarna, alltid har vi hittat på något att göra.

På eftermiddagen kom dotter med söner förbi, en riktigt härlig eftermiddag. Kvinna tog fram poolen och fyllde den med ljummet vatten så pojkarna kunde bada.

Lilla E hade beställt pannkakor, så självklart blev det pannkakor. Han åt en halv sen var det bra. Resten delade mamman och mormorn på, sååå gott och så länge sedan jag åt pannkakor.

Jag fick även hjälp att vattna blommorna av lilla E

Lilla E, ledsnade ganska snart på att vattna blommorna och började fylla vatten i sin vattenkanna istället.

Den här mormorn fick också en lång kvalitetstid med andra lilla E som är dryga 6 månader, så söt och glad liten krabat med nära till skratt även när han är jättetrött.

I morgon har vi inga planer mer än jag ska lägga sökrutor till voff, det vore väl sjutton om han inte klarar spårprovet på lördag. Han är inte ett dugg intresserad av föremålen som ligger i spåret och jag fick rådet att göra sökrutor med föremål att leta reda på. Så vi tränar föremålsök och hoppas på det bästa på lördag.

Bless bless

Okategoriserade

Det kan inte bli bättre

Vi går en viltspårkurs för tillfället, så roligt och så duktig hund vi har. Jag har även en duktig man, han är mer intresserad av hundlivet än jag räknade med när vi skaffade hund. Så jag bestämde helt på egen hand att viltspårs kursen, ja den får Iceman ta hand om. Det är så roligt att se Iceman och voff bli mer och mer samspelta.

Vi fick en läxa när vi var på kurs i söndags, lägg två spår under veckan, gå 100 m, vinkla 90°, gå 100 m, vinkla 90°, gå 100 m och slut. Idag åkte jag och Lotta ut till Enhörna för att göra denna läxa då. Det är ju lite trix att lägga blodspår, mycket att hålla reda på. Det är skånken, blodet och snitslar. Sen ska du helst inte droppa blodet på dig själv, avhjälpes med att hålla skånk och blod i höger hand och droppa en droppe varje gång du sätter fram vänster ben. Sen för att hålla reda på hur långt man går är det bra att räkna stegen och sätta snitslar med jämna mellanrum. Ja, det sket sig ju direkt kan jag avslöja. Två snitslar i starten, så långt var det ju bra och inte spillde jag blod på mig heller, bra det också. Att sätta upp snitslar med jämna mellanrum för att hålla koll att voff går rätt var lite trixigare, det glömde jag bort. Kom i alla fall ihåg att markera vinklarna med annan snitselfärg, sen tappade jag räkningen av stegen efter första vinkeln, jag hade fullt sjå att droppa blod, dra klöv och undvika spindelnät i ansiktet. Avskyr spindlar och nät och får alltid panik när jag får spindelnät i ansiktet, det kan ju sitta en spindel i nätet … Hu! Sen vid vinkel nr 2 hamnade jag i kalhygget det var inte bra, kalhyggen eller öppen mark ska man ju helst undvika så här i början av spårkarriären. Ja, inte kunde jag backa, det hade blivit för svårt, så det var ju bara att fortsätta ut på kalhygget göra en vinkel och lägga avslutet (skånken) vid lämplig stubbe.

Tillbaks till bilarna och fram med kaffe och smörgås mmm, så gott. Fika och prat om livet, pensionärsliv, vad ska man hitta på nu då och lite så. Vi har inte blivit så gamla än att vi bara pratar sjukdomar och elände men det kommer väl det också så småningom om. Solen skiner och vi har det ju så bra, inte behöver vi snacka sjukdomar inte.

Dags att ta ut hundarna och sela på sele och lina. Ja, vad trodde jag, att han skulle misslyckas eller? Nej nej nej, han gick ju helt fantastiskt och kalhygget var ju inga problem det heller. Det är ju bara så ini bengen roligt att ha en hund som vet vad han ska göra och det syntes på honom att han visste. Nu ska vi jobba matte kom nu.

En duktig hund med känslig näsa

Spåret avklarat och vi fortsatte mot hundklubben för lite spring och lek så där syskon emellan.

Mamman till bushundarna ledsnade snart och gick på egen nosrunda och gammeldamen på 13 år höll sig lite i bakgrunden.

Nu är vi hemma sen några timmar och voff ligger utslagen bakom soffan. Där lär han ligga några timmar till. En bra förmiddag med en go kompis och goa hundar. Det kan inte bli bättre!

Bless bless

Okategoriserade

Dagens rapport från mitt nya liv

Ingen planerad aktivitet idag, så jag bestämde mig för en promenad medan det ännu är lagom varmt ute. Vi gick och gick, tränade lite lydnad på vägen som funkade jättebra. Min lilla voff, gick ’fot’ i 500 m, inget sniffande, inget kissande, bara gå vid min sida och det var jättejobbigt talade han om för mig. Jodå, han kan tala, om än bara med sitt kroppsspråk. Korven som jag tagit med som belöning spottade han ut och struntade i, så resten av korvslantarna åt jag upp själv. Den torkade levergodisen tyckte han om däremot.

Vi gick förbi Eko odlarna i Östertälje, jag har gått förbi där många gånger (även när jag inte hade hund) och för en gång skull hade de öppet (kan ju varit för att jag gick förbi en vardag mitt på dagen). I alla fall kvinna och voff gick dit, bara för att titta men gick därifrån med 2 squash och lite mangold. Squashen fick vi gratis, de ger bort dem när de blivit för stora. Mangolden betalade jag 16 kronor för.

Nu var vi rejält trötta båda två och törstiga. Vattenflaskan var med men ingen skål till voff, kupad handflata fick duga och oj vad han drack. Mot hemmet, varmt, soligt, trötta. Tungan på voff hängde långt ut, öronen stod rätt ut från huvudet och han ville hem.

Väl hemma kollade jag min app SportsTracker hur långt vi hade gått och appen talade om att vi gått 5,61 km på 1 timme och 20 minuter. I gassande solsken sista halvtimmen.

Hemma sittandes på altanen i skuggan fick jag syn på min absoluta favoritfjäril, den är så vacker. Sorgmantelfjäril

Några timmar senare gick jag in i tvättstugan och hittar min predator!

Attans vilken tur att han tagit sig ner i hinken, det var bara att bära ut hinken och ställa den i skogsbrynet vid tomten. Iceman får tömma innehållet på lämpligt ställe. Sen hoppas jag att han håller sig i skogen.

Den ena squashen har jag använt till en ratatouille, tillsammans med andra grönsaker jag hade hemma.

Den ena byttan åker in i frysen, den andra i kylen för att bli en del av middagen på söndag. Det är svårt att laga mat till bara två personer, funderar på att öppna lunchrestaurang här hemma … eller köpa en frys till kanske.

Bless bless

Okategoriserade

Spårhunden

I dag har vi spårat vilt, det var ett tag sedan han gjorde det men det gick hyfsat bra och det var ju kul med ett annat spårslut än husses gamla strumpor. På lördag är det kurs, det blir spännande. Vi följde med Lotta och hennes vovvar ut till Enhörna och spårade och fikade och promenerade, hur trevligt som helst.

Hittade en liten snygging också

Sen hem och äta lunch

Stekt torsk med remouladsås och potatis och lite broccoli, mums. Lilla voff gick och lade sig ute i skuggan så fort vi kom hem. Där låg han non stop tills jag väckte honom vid tre. Dags för en kisspromenad talade jag om för honom.

Jodå, med lite övertalning reste han på sig och följde villigt med. När bussen åker förbi då måste man sitta ner och titta att bussen inte kör fel, sen kan vi gå vidare … Hemma igen gick han och lade sig bakom soffan och där lär han ligga till åttasnåret i kväll, då börjar han kvickna till och vill ut och springa med husse/Iceman

Sen har han lärt sig skillnaden på att ”gå ut och kissa” och ”vi ska åka bil” i morse totalvägrade han att komma ut i hallen när jag sa att vi ska åka bil och när jag går till honom lägger han sig på rygg med även nosryggen tätt mot golvet, gick ju inte att trä på honom något halsband då inte. Tur att han inte väger så mycket, det blev till att vända på honom och ställa honom upp. Han är som en liten trilsk treåring som inte heller vill göra det som man säger.

Min kära lilla vovve ❤

Bless bless

Hemma · Hundar · Södertälje

Känslan är ny

Det känns helt ok att vara lyxhustru, det är inte så tokigt, faktiskt riktigt härligt. Jag har inte förstått innebörden än bara, kommer på mig själv att tänka att det är skönt att vara ledig men snart ska jag jobba igen … men jag behöver inte gå till jobbet igen!

I dag åkte vi ut till Svartbro och spårade med andra hundmänniskor från hundklubben. Det gick som tåget förstås. Han skuttade fram i blåbärsriset och jag hade svårt att hänga med. Spårslutet markerade han men valde att fortsätta med nosen i backen, som om han sa att jag vill ha mer …! När vi sen kom hem åt jag lunch och voff gick bakom soffan för att sova.

Efter att vi vilat lite tog vi en promenad ner till kanalen och tittade på människor och hus … Han var trötter min lilla voff, stannade titt som tätt. Var det inte fåglar som skulle studeras så var det människor. Promenera 3,6 km tog oss en timme. Varmt var det också.

Det blir nog ett fint område när alla husen är på plats.

I slutet av området finns en rastgård för våra fyrbenta vänner, att bestiga den stora stubben är ett måste och revirmarkera i området likaså. Man måste ju tala om att man varit där liksom.

Även kvinna tycker om inhägnaden, jag sitter där och filosoferar en stund medan voff nosar omkring och informerar blivande besökare att han varit där. I morgon blir det nya äventyr, vi ska ut i skogen förstås men nu blir det viltspår med Lotta och till helgen ska vi gå viltspårskurs, det ska bli kul!

Bless bless