men jag försöker dela upp det i etapper. Mamman i mitt liv har ju flyttat till ett äldreboende, eller omsorgsboende som det så vackert heter. Lägenheten som hon bott i sen 2015 har vi kvar till 1 september, så det är ingen större panik att tömma den. Det kan jag tycka är bra, samtidigt som jag bara vill bli av med problemet. I dag gjorde vi i alla fall en djupdykning bland hennes prylar. Mycket kan jag kränga på loppis, annat vill jag spara och så finns det sånt som väcker minnen som jag har svårt att göra mig av med men jag har ingen användning av sakerna. Jag hittade ett brev som mamma fått 1944 från sin bror, där han frågade henne om hon skötte sig i skolan (hon var då 11 år och brorsan 21 år och låg i lumpen) han längtade till muck och skrev att han skulle komma och hälsa på när han muckat och hon skulle hälsa till Jocke (kanske var Jocke den andra brorsan, Karl Johan …) Ett försäkringsbrev från 1954, vigselbevis och dopminne från mitt dop fann jag också. För att inte tala om alla fotoalbum från föräldrarna, herre jösses säger jag bara! Det är ju tur att vi har ett garage och någon bil lär vi inte få in där på många år. Fast det har vi aldrig fått, vi rensar med jämna mellanrum och säger snart får vi in bilen men så kommer det nytt skit … Ja men nu döstädar vi åt morsan som än så länge lever och när hon är borta får vi döstäda efter henne ordentligt och sen så får vi väl ta tag i vårt eget döstädande. Jag bävar … Nog om detta eller fortsättning följer …
I går försökte kvinna locka till sig dotter med son till Sö’tälje för att gå på medeltidsveckan på Torekällberget men jag fick chi, dotter var utan bil och vi tänkte båda att det skulle bli för jobbigt med pendel och buss för lilla E. Så berget fick åka till Mohammed istället. Vi tog en promenad i Haga och köpte glass och kaffe vid fjärilshuset.
Lilla E roade, han gick på utflykt med medhavd picnicfilt, inte ett dugg orolig att lämna oss, han tog en ordentlig ”walkabout” …
Inte brydde han sig i att mamman i hans liv ropade på honom, han knallade på …
Så till sist så tog mamman det långa benet före det korta och hann i kapp den lille mannen. Så försvann de runt husknuten och var borta en bra stund. Lilla E hade hittat en traktor (gaffeltruck) som han också visade sin mormor, som gladeligen följde med lilla E när han ville gå tillbaks till traktorn.
Efter den promenaden behövde vi en vätskepaus i värmen
Det är bekvämt att luta vattenflaskan mot bordet, så slipper man hålla i den med bägge händerna.
Kvinna har haft en bra helg med nära och kära, bless bless
sybils sida 
Jag röjde efter min bortgångna mor 1996, man hittade mycket som var värt att spara, idag har detta kokat ner till två flyttkartonger. Problemet var att det var svårt att prioritera då jag inte kunde fråga henne om vad som var viktigt för henne.
GillaGillad av 1 person
Det kanske ändå var till det bättre, att inte kunna fråga din mor menar jag. Jag gick igenom allt med mamma när hon flyttade 2015 vilka saker hon ville behålla och kasta. Efter några veckor får jag tillbaka, var är min vas … jag vill ha mina kaffekoppar … varför kastade du det eller det? Nu bävar jag för att behöva berätta för henne att sakerna är bortskänkta när hon frågar efter dem. Samtidigt kan jag ju inte behålla allt som betyder något för henne men inte för mig. Skitjobbigt är det faktiskt. 🙂
GillaGilla
Du har en poäng där, en stor poäng, det du upplevt slapp jag, man kunde värdera själv utan att få en massa frågor och önskemål i efterhand.
GillaGillad av 1 person