Tur i oturen kanske

Jag har alltid haft tur när det gäller omorganisationer på AZ, kvinna har blivit kvar varenda gång. Jag som inte har någon utbildning förutom nioårig grundskola, bara lärt mig allt den långa vägen. Intressant och roligt har det varit, ja med svackor också förstås men jag har alltid fått behålla jobbet … på AZ! Sen blev jag sjuk och omskolade mig till kock, ströjobb lite här och där. Jag hamnade som husmor på ett behandlingshem med killar som var tillbaks ut i livet efter fängelse, jag hittade min roll där ganska snabbt, skitkul men roligt är kort. Efter nio månader gick firman i konkurs. Strax efter konkursen fick jag ett jobb på kommunen, Härbärget! Från början vantrivdes jag, tyckte det var pest och pina rent ut sagt. Ja, det vände efter något år eller så, nu trivs jag.

Härbärget skall stängas ner och tillsammans med Härbärget skall också boende-sidan flyttas till en annan del av kommunen, typ tvärs över gatan. Den här gången klarar jag mig inte utan blir av med jobbet. Naturligtvis kommer jag att bli erbjuden ett annat jobb … kockjobb visserligen men vad finns det för andra köksjobb inom kommunen? Dagis, skola eller köket i Bergvik som lagar all mat till alla äldre mm mm. Kvinna vill inte ha något annat jobb, vill inte jobba på dagis med ansvar för diverse allergier och religonsbundet tjafs. Jag är tankspridd och tänker mig inte alltid för, tror inte på mig själv i en ny roll i ett skol- eller -dagiskök.

Min plan, som nu mer är en sprucken plan x 2, var att jobba på Härbärget ett år till (2020) och sen gå i pension till nyåret. Sen, som nybliven pensionär, skulle jag skaffa hund. Finsk Lapphund skulle det bli den här gången. Det är inte för att Lotta, min kompis har finska lapphundar, utan jag insåg att jag vill ha en  ”flappis” när vi var och hälsade på Icemans son med familj. Kvinna träffade en finsk lapphund i deras trappuppgång som var precis lika go och vänlig som Lottas voffar … Den hunden gav mig insikt.

När sen Lotta parade sin tik var det liksom bara ödet som slog till. Nu eller aldrig! Kvinna vill ha, pratade med Iceman, pratade med Lotta. Kvinna måste ju ha hjälp med hundvakt tills valpen blir 6 månader och sen dagis. Lotta sa att hon hjälper till och Iceman, ja han insåg väl allvaret i min önskan om hund och gick med på att vi skaffar en fyrbent familjemedlem. Allt frid och fröjd en vecka eller två. Bjössi är född den 8e oktober, den 27 oktober släpptes nyheten att Härbärget/boendet stängs och flyttas och köket skall inte följa med. Nu står jag (snart) här med en hund som jag inte vet om jag behöver sätta på dagis, eller om jag kan få äran att rå om 24/7. Det finns inga datum avsatta för avveckling, frågor till chefen får inga svar … ingen vet någonting … information flödar från andra boenden men är det sant det som sägs? Det är så luddigt allting och kvinna blir tokig! Hur gör djur?

Fina killen bjös-
Hur det än slutar på jobbfronten … den här killen …!

Bless bless

4 tankar om “Tur i oturen kanske

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s