Okategoriserade

Nosen i backen

Det har varit lite si och så med det sista tiden. Nosen i backen, javisst men det är så många olika dofter runtomkring också och humlor 🐝. Så att spåra och hitta föremål i spåret har inte första prioritet. För att råda bot på det tog jag med mig rådjursklöven och drog efter mig i dag när jag lade ett spår

Motivation på topp, han fick ett tapp men hittade strax tillbaka. Tyvärr låg det ett stort pälskadaver bakom granen där jag lagt klöven, vilket jag inte alls såg när jag lade spåret. Givetvis hittade Bjössi pälshögen men insåg också att det var inte det han letade efter. Han hittade sin klöv efter lite nosande runt granen. Duktig vovve!

Att rulla sig på kadaver är ett nytt intresse han har skaffat sig.

Under tiden spåret fick ligga till sig gick vi till sjön i närheten.

Han har just upptäckt att han inte kan simma.

Det var läskigt att komma ut på djupt vatten, plötsligt började han backa och vända om mot land. Sen var det färdigt med badandet.

Det här var läskigt, plötsligt försvann marken under tassarna…

Vi får sätta honom i simskola när det blir lite varmare i vattnet!

Jag köpte svenska jordgubbar igår och idag slängde jag ihop ett bakverk med marängbotten, vispgrädde och jordgubbar.

Smarrigt som attan.

Jag måste komma ihåg att köpa blod i affären, så att jag kan lägga ett ordentligt viltspår.

Lilla A fyller hela 7 år i dag hipp hipp hurra hurra säger vi.

Överlycklig över sockervadd och klibbigt värre.

Bless bless

Familj · Hemma · Hundar · Södertälje

En sorgens dag

Livet går vidare, vissa dagar är tyngre än andra dagar men på något sätt hankar man sig fram ändå. I dag var en jäkligt tung dag, tidigt i morse fick jag reda på att min kära kusin gick bort igår. Vi som skulle gifta oss när vi blev vuxna …  Han som alltid har funnits där i bakgrunden, alltid så kul att träffa på honom även om det inte hände så ofta.

Vila i frid min älskade Lasseman ❤️ Du påminde så mycket om din farbror i ditt sätt att vara och även han gick bort alldeles för tidigt. Kanske hade ni något mer gemensamt än bara sinnet …

Vardagen finns kvar och trots all sorg måste den fortgå …

Vi tog en förmiddagspromenad med lilla voff.

Han gillar att hoppa upp på stenar, stubbar, parkbänkar … 

I dag var också första gången på läänge som jag var med in i affären för att handla mat. Det var roligt och jag hittade så mycket att handla …

Så gjorde vi också ett besök på plantagen för första gången i år … och så skönt att få tankarna på annat …

Nu vill jag inte ha någon nattfrost!
Ingen nattfrost som sagt!

Det är en fröjd att njuta av denna kära lilla voff som är full av upptåg, snor husses skor i parti och minut. Älskar att titta på när tåget far förbi och bara måste stanna på promenaden och titta på när grävskopan arbetar en bit bort … som en liten människovalp …

Här sover han i vår pygmeträdgård som den bebis han är, helt utslagen och helt omedveten om världen.

Till sist! I dag har jag blivit ännu säkrare på mitt beslut att gå i pension i höst. Livet är kort och det gäller att trivas med livet, inte bara jobba och gno och så plötsligt är det slut.

Vila i frid Lasse ❤️ 

 

Hemma · Hundar · Södertälje

Dagens göromål

Det är lördag och till frukost är det mellokrysset förstås, det gick bra som det ofta gör. Vi är några stycken som löser tillsammans via facebook … Det inte jag kan, kan någon annan, eller så kan vi svaret allihop, kul är det i alla fall.

Jag har börjat pigga på mig men är fortfarande snorig, att jobba är inte att tänka på …

Vi åkte ut åt Enhörnahållet i dag för att lägga spår åt lilla voff. Iceman och lilla voff går spårkurs, kvinna var väldigt sjuk när kursen började, annars var tanken att jag skulle gå den men nu när jag piggat på mig följer jag med som åskådare. Håller avstånd till andra kursdeltagare gör jag också.
Det är kul att spåra säger lilla voff men emellanåt tappar han koncentrationen och börjar sniffa efter andra goda dofter. Ändå känns det som han hela tiden har koll på vart spåret går, för fast han tar alla dessa extra sniffrundor, hittar han slutet på spåret i alla fall till slut. De tre senaste spåren har varit en utmaning för lilla voff … kanske har vi gått för fort fram här … med tre ben (delar) och två vinklar med föremål på mitten av de två första benen, har han tagit de två första benen och markerat bägge föremålen på vägen men haft problem med vinklarna och ledsnat på det sista benet och sniffat runt värre än värst men ändå förmått att avsluta sista benet.

Min lilla stjärna, min lilla stora kärlek … min lilla voff … 7 månader ung! Min toffelmarodör, min blomrabattsförstörare, min medhjälpare i trädgårdsbestyr, gräsmattaförstörare, min lilla voff som blir helt galen när han ser en katt i närheten av vår tomt, mm mm, fyller mitt liv med massa bus och kärlek och sätter guldkant på tillvaron.

Pusslet som Iceman kom hem med på skärtorsdagen lade jag färdigt häromdagen. Kvinna har aldrig tyckt om att lägga pussel förr i tiden, det har varit tråkigt och långsamt men nu plötsligt så var jag sugen på pusslandet. Det är ju riktigt avkopplande och du tömmer hjärnan på andra tankar, det är bara tanken på pusselbiten som du letar efter som existerar. Väldigt meditativt!

img_41122000 bitar, det tog en stund … knappt en månad!

Det är fortfarande stängt för besökare på äldreboenden, så när mamman i mitt  liv behöver mer saft osv. ringer personalen, eller mamma själv och ber oss att åka och handla det som saknas. Sen får vi ringa på porttelefonen till boendet och vänta en evighet på att en personal kan komma ner till porten och ta emot varorna. I veckan var det saften som tagit slut och fel på alla klockor hade hon också sa hon, min mor. Det visade sig att batteriet till armbandsuret tagit slut, det var alla klockor det … Nåväl, i går var vi förbi med fyra flaskor saft och fick en armbandsklocka i retur.  I dag var vi tillbaks med klockan som nu lär hålla ett tag. Hon saknar oss lät personalen hälsa och skickade massor av luftpussar.

Det här med att införskaffa sommarblommor till min pygmeträdgård har jag upplevt som ett problem, jag har ju inte kunnat eller velat heller för den delen, gå in på plantagen för att köpa blomster. Inte har jag velat be Iceman, då jag hade varit tvungen att tala om exakt vilka blommor jag var ute efter, vilket jag aldrig vet förrän jag ser dem. Men i går kom jag på att de brukar ju ha blomsterförsäljning utanför Ica Maxi, så i dag åkte vi dit och jag frotterade mig i blomster och kom hem med ett gäng pellisar, mina favoritblommor … Mer blomsterbehov har jag, är inte nöjd ännu …
img_4120
Nu återstår det att se om de klarar nätterna …

I morgon är det spårkurs på agendan, vi får se hur det går …
Bless bless

Hemma · Hundar · Södertälje · Stickning

Börjar bli lappsjuk …

Så då är det ju tur att jag har en lapphund …

img_4008

1:a maj! Något förstamajtåg blev det inte i dessa Coronatider, förståndigt är väl det. Inte för att jag tänkte gå med, kvinna har aldrig någonsin gått i något majtåg och kvinna är fortfarande emlig men feberfri. Snorig och hostig och en släng av bihåleinflammation, jag ska nog inte åka till jobbet på måndag … Det blir min fjärde vecka och sjuk … om jag inte blir frisk till måndag …

Stackars Iceman sköter allt här hemma. Han går ut med hunden, åker till dagis med hunden, hämtar hunden från dagis, åker och handlar, går ut med hunden och går ut med hunden igen … inte konstigt att lilla voff följer Iceman vart än han går. Jag är inte värd fem öre längre, jag får vara glad om jag får en svansviftning när jag kommer ner på morgonkvisten. Jag duger i alla fall att hålla i tuggbenet medans lilla voff tuggar på densamma. Bortskämd? Nej, inte alls … Det går ju inte att motstå när han hoppar upp bredvid mig i soffan med tuggbenet i högsta hugg och buffar på mig med det. När jag sen tar tag i benet börjar han att gnaga febrilt på det.

I dag fick jag dra fram lilla voff under soffan, han satt fast och kom inte loss. Hans favorit ställe är att ligga bakom soffan men ibland ligger han också under soffan, som idag. När han plötsligt börjar krafsa och pipa där under soffan förstod jag att något var fel, böjer mig ner och ser att lilla voff kommer varken fram eller bak. Han såg omåttligt nöjd ut när jag drog fram honom, vet ni om att finska lapphundar kan le?

img_4063
Han har lärt sig att tigga också, på något konstigt vis, vi har aldrigt delat med oss av chips eller nötter till honom. Det låter väl bara gott när vi tuggar och han blir sugen att smaka, vad vet jag.

Han har några kilo kvar till fullvuxen, just nu väger han drygt 14 kilo och några kilo till ska det väl bli hoppas jag eller så får jag nöja mig med en liten herre.

I förmiddags lade Iceman ett spår till honom, lilla voff såg när hussen gick iväg och kom tillbaks, han blev väldigt exalterad och ville börja spåra direkt. Snöpligt när han fick vänta en timma innan det var dags. Där satt han i trappen och spanade in fåglarna som flög kors och tvärs. När det så var dags för spåret gick han ju som tåget … så klart, något annat hade jag inte förväntat mig.

Annars lägger jag pussel om dagarna eller stickar … och hostar …

Bless bless