Dagens göromål

Det är lördag och till frukost är det mellokrysset förstås, det gick bra som det ofta gör. Vi är några stycken som löser tillsammans via facebook … Det inte jag kan, kan någon annan, eller så kan vi svaret allihop, kul är det i alla fall.

Jag har börjat pigga på mig men är fortfarande snorig, att jobba är inte att tänka på …

Vi åkte ut åt Enhörnahållet i dag för att lägga spår åt lilla voff. Iceman och lilla voff går spårkurs, kvinna var väldigt sjuk när kursen började, annars var tanken att jag skulle gå den men nu när jag piggat på mig följer jag med som åskådare. Håller avstånd till andra kursdeltagare gör jag också.
Det är kul att spåra säger lilla voff men emellanåt tappar han koncentrationen och börjar sniffa efter andra goda dofter. Ändå känns det som han hela tiden har koll på vart spåret går, för fast han tar alla dessa extra sniffrundor, hittar han slutet på spåret i alla fall till slut. De tre senaste spåren har varit en utmaning för lilla voff … kanske har vi gått för fort fram här … med tre ben (delar) och två vinklar med föremål på mitten av de två första benen, har han tagit de två första benen och markerat bägge föremålen på vägen men haft problem med vinklarna och ledsnat på det sista benet och sniffat runt värre än värst men ändå förmått att avsluta sista benet.

Min lilla stjärna, min lilla stora kärlek … min lilla voff … 7 månader ung! Min toffelmarodör, min blomrabattsförstörare, min medhjälpare i trädgårdsbestyr, gräsmattaförstörare, min lilla voff som blir helt galen när han ser en katt i närheten av vår tomt, mm mm, fyller mitt liv med massa bus och kärlek och sätter guldkant på tillvaron.

Pusslet som Iceman kom hem med på skärtorsdagen lade jag färdigt häromdagen. Kvinna har aldrig tyckt om att lägga pussel förr i tiden, det har varit tråkigt och långsamt men nu plötsligt så var jag sugen på pusslandet. Det är ju riktigt avkopplande och du tömmer hjärnan på andra tankar, det är bara tanken på pusselbiten som du letar efter som existerar. Väldigt meditativt!

2000 bitar, det tog en stund … knappt en månad!

Det är fortfarande stängt för besökare på äldreboenden, så när mamman i mitt  liv behöver mer saft osv. ringer personalen, eller mamma själv och ber oss att åka och handla det som saknas. Sen får vi ringa på porttelefonen till boendet och vänta en evighet på att en personal kan komma ner till porten och ta emot varorna. I veckan var det saften som tagit slut och fel på alla klockor hade hon också sa hon, min mor. Det visade sig att batteriet till armbandsuret tagit slut, det var alla klockor det … Nåväl, i går var vi förbi med fyra flaskor saft och fick en armbandsklocka i retur.  I dag var vi tillbaks med klockan som nu lär hålla ett tag. Hon saknar oss lät personalen hälsa och skickade massor av luftpussar.

Det här med att införskaffa sommarblommor till min pygmeträdgård har jag upplevt som ett problem, jag har ju inte kunnat eller velat heller för den delen, gå in på plantagen för att köpa blomster. Inte har jag velat be Iceman, då jag hade varit tvungen att tala om exakt vilka blommor jag var ute efter, vilket jag aldrig vet förrän jag ser dem. Men i går kom jag på att de brukar ju ha blomsterförsäljning utanför Ica Maxi, så i dag åkte vi dit och jag frotterade mig i blomster och kom hem med ett gäng pellisar, mina favoritblommor … Mer blomsterbehov har jag, är inte nöjd ännu …

Nu återstår det att se om de klarar nätterna …

I morgon är det spårkurs på agendan, vi får se hur det går …
Bless bless