Lugnet före stormen

I helgen förstod jag att vi har nog den blåsigaste platsen på hela campingen, det blåser fan alltid på oss. Promenerar man upp till servicehuset, vilket sker i alla fall en gång om dagen, är där rena rama sommarkänslan. Folk sitter i kortbyxor och t-shirt och bara myser i vårsolen, själv kommer jag upp från blåshålet i stor stickad tröja och vindtät jacka. Kvinna smälter bort och vet inte var jag ska ta vägen, av med jacka och tröja och passar på och njuta på väg mot köket/diskrummet. Sen får man bylta på sig igen, nu vill jag ha riktig sommarvärme. Skuggigt och blåsigt där Kabelina är parkerad, kvinna och lilla voff kommer att trivas som fisken i vattnet … i sommar, än så länge fryser jag bara men det blir bara bättre och bättre, värmen kommer … snart!

I går åkte jag ut till campingen för att plocka med mig hem det jag glömde i söndags, glömmer alltid något därute, litet eller stort. Den här gången var det något litet men ack så viktigt. Voff börjar känna igen sig när vi kommer till campingen och börjar pipa vid infarten där han sitter bak i skuffen och tittar ut. Kan inte komma ut fort nog och att sitta fast i lina bekommer honom inte ett dugg. Vi tog en promenad i omgivningarna …

• 

• 

Jag såg sädesärlan, jippie och ett gäng ejdrar, storskrak och skarv. Måsarna och korparna är vardagsmat för ögonen och skicket inget glädjefnattskutt till den övriga delen av kropp och knopp. Jo, korpen gör nog det vid närmare eftertanke … Årets första sädesärla skickar dock mängder med glädjefnattsignaler.

• 

• 

I dag var vi till lilla familjen för att spana in lilla voffs lillebror, the one and only, Bula. Voff som fick vänta i bilen när kvinna var in och gosade, inspekterade mina händer noggrant när jag kom tillbaks för att hämta honom. Dags för en promenad med syster yster. Men först en tur i hägnet …

• 

• 

Hej vad det flängdes omkring i hägnet som finns så lämpligt intill Lottas hus.

• 

• 

• 

• 

Till sist

I kväll började vi en kurs i allmänlydnad, inte för att voff behöver lära sig lydnad, nejdå, han är ju världens lydigaste hund … hemma och utan störning av andra hundar, katter, rådjur … är han jätteduktig, det är när det finns annat omkring som han får det jobbigt med lydnaden och blir lite galen. Han fick träna på passivitet i kväll och det var skitjobbigt att titta på alla andra hundar som fick springa kors och tvärs. Bara titta inte hälsa, sitta fint bredvid och bara glo, så frustrerande. Måste göra något, bita på kopplet, bita mattes hand, pipa lite, sitta fint bredvid … faan vad jobbigt, hit med en godis … Mera godis … Jo jag kan men jag vill inte, måste jag … nosar i gräset, luktar ju så jäkla gott där. Vaddå lyssna på dig? Hit med en godis då … Jag kan ju lyda vad gör vi här, jag får ju inte träffa och nosa på de andra hundarna, herregud så jobbigt. Mera godis …

Bless bless