Lika men olika

Det är ingen dans på rosor, inget rosaskimrande liv det här med att ha en unghund och en valp.( Nej, jag ångrar inte att vi skaffade en hund till.) Vi har roligt också men mest jobbigt men jag ser framåt och vet att det blir bättre.

B älskar att gå ut, lilla b får man hjälpa lite på traven. I början av promenaden har B bråttom framåt och lilla b är som en broms, stannar ideligen för att lukta på stolpar, grästuvor ja allt är han intresserad av, eller bara sitta och titta sig omkring. När vi sen är på väg hemåt har lilla b bråttom och B är bromsklossen och i mitten står kvinna med hundar som vill olika. Här hemma kan jag inte släppa lilla b lös på promenaden, eftersom vi har en väg precis intill. Hemma igen från promenaden uträttar b gärna sina behov inomhus om jag inte passar honom och är snabb som sjutton att ta ut honom igen.

Lilla b är lite full i sjutton, busig och hittar på hyss som jag inte räknat med. Tugga på sladdar vet jag är roligt så vi har penslat Tabasco på alla synliga sladdar … utom min laddsladd till telefonen … Jag behöver köpa ny laddsladd! Plocka upp begagnande snusprillor från papperskorgen och sprida ut dem över golvet kan vara kul, välta ut vattenskålen som finns på övervåningen är skitkul ska ni veta, då kan man plaska i vattnet med alla fyra tassarna på samma gång för att sen ta ett race och blöta ner hela övervåningen. Tur i oturen att vattenskålen är placerad i badrummet så det mesta vattnet hamnade där.

Häromdagen tog han sig över barriären mellan köket och vardagsrummet. Lilla b ville också gå ut till Iceman och B som var ute på baksidan, han tog sig över på nolltid. Så då plockade vi bort de stora mattorna från vardagsrummet och drog grinden åt sidan, vi gav upp och tänkte som så, låt dem röra sig fritt på hela nedervåningen. Det varade i två – tre dagar, lilla b hittade ett hörn i rummet med lite avskildhet. Perfekt ställe att uträtta sina behov på … Nu är barriären på plats igen!

Icemans kontor på övervåningen är inte tillåtet att vara i för lilla b, dörren är för det mesta stängd när vi är där uppe. Skulle dörren råka vara öppen så är han, b, snabbare är blixten att ta sig in där. En kväll när vi försökte titta på TV på övervåningen så hör jag att b försöker gnaga sig genom väggen in till det förbjudna rummet. När b har vuxit färdigt och valpstadiet är över får vi nog renovera hela huset … och köpa nya möbler!

Det är inte bara lilla b som är full i bus, stora B kan också göra bus men det riktar sig direkt till lilla b. Eller rättare sagt, B kan vara en riktig retsticka. Snor leksaken b leker med och springer bort en bit och sen inväntar att lilla b ska försöka ta tillbaka skojen. Sen är racet igång, under köksbordet vidare bort till hallen tillbaka i köket under trappan till öv varv efter varv … så kan de hålla på en stund tills båda ramlar ihop och sover en halvtimme eller två.

B är inget matvrak men vill numera också äta när lilla b äter mat, så jag utfodrar bägge hundarna fyra gånger om dagen. B får sin dagsranson utspritt på fyra måltider, det blir alltså inte så mycket mat i skålen varje gång. Lilla b som är ett riktigt matvrak får lite mer mat och en annan sort i sin skål, äter upp sin portion på tre sekunder för att sedan kolla in storkusinens matskål. Snäll som B är låter han gärna lilla b äta upp hans mat också … därför står jag mellan hundarna vid varje måltid för att hindra lilla b från att roffa åt sig mer mat än han ska ha.

Vi gör framsteg också, lilla b i alla fall. Han vet numer att han ska sitta på rumpan när det vankas mat, han fattar vad ”nej” betyder och att ögonkontakt är viktigt för att få ett ”varsågod”. Jag blåser i en visselpipa före varje måltid för att b ska koppla ihop visselljudet med något kul senare vid inkallning. Jag tränade med visselpipan på B när han var liten också och att vissla på B när vi är i skogen fungerar väldigt bra om … (om inte om fanns …) om det inte är rådjur, harar, ekorrar eller en katt i närheten. Då säger det bara swosh och jycken är borta.

Att hoppa upp på stenar tycker B är kul och det brukar löna sig i form av en godis och nu är lilla b på god väg att förstå det också. Finns det ingen lagom hög sten går det lika bra med en stubbe.

Idag på promenaden i skogen hade de riktigt roligt, ville aldrig sluta gräva!

Hemma igen blev det dusch av mage och tassar för B och handdukstorkning av b.

Till sist!

Bless bless