Rapport

Rapport från ensamheten. Löptik i området, B är kär och b är också kär men det fattar han inte riktigt. Halvvägs på vår morgonrunda hade löptiken korsat vår väg. Kvinna vände på en femöring men dofter sprider sig snabbt och än värre, sätter sig fast i näsan. B helknäpp, ville inte följa med mig och b lite galen och trodde vi lekte ”dra i kopplet” så han drog och slet i kopplet från sitt håll. B satte sig ner och vägrade gå, i mitten stod jag som en annan fågelskrämma. Nåja jag fick stopp på b och kunde börja gå igen men B fick jag dra med mig, kändes ungefär som när man drar ett barn i pulka, 16,5 kg tungt barn. B gav upp till slut och gick för egen maskin, pipande maskin. Nej, han ska inte kastreras, så jobbigt är det inte.

I går kväll väntade de på Iceman hela kvällen men särskilt vid sjutiden. Det är jobbigt däremot, förklara att husse inte kommer hem än på några dagar, till två som begriper mycket men inte just den meningen.

Andra morgonen de väcker mig prick klockan sex, jag är van att sova till halv åtta. Den här natten har jag i alla fall sovit så jag är hyfsat utvilad.

Tänker åka ut till hundklubben så killarna får springa av sig lite och en skogspromenad är inte heller fel. Bättre än en promenad i staden i alla fall.

Bless bless