Okategoriserade

Jag kom ur spår

I dag tog jag bilen ut till Tveta fritidsområde, jag ville slippa möta både katter och rådjur på promenaden. Efter sista kattmötet så har jag bestämt att om inte Iceman är hemma och kan gå ut med hundarna med mig, så tar jag bilen ut i skogen. Där finns varken rådjur eller kattjävlar för de är i stan! Jag förstår inte varför katter är en sån triggers, hundarna blir ju helt rabiata och jag orkar inte hålla emot. Kvinna faller som en fura och får blåmärken både här och där, stukad till både kropp och själ.

Jag tänkte att jag skulle gå ett av de uppmärkta motionsspåren men så såg jag en liten väg vid sidan av den uppmärkta stigen, så jag tog den istället. Var ju nyfiken på vart den skulle sluta … Den slutade vid ett hus i skogens slut, liten tomte tittar ut … Vi hittade en annan stig som vi tog och sen var vi lite vilse, jag visste ju att vi var i Tveta men sen då? Jag fick titta i mobilen, i appen runkeeper som jag satte igång när vi började att gå, vill ju inte hamna flera mil ifrån bilen, det hade jag inte orkat med. Nåväl, appen sa att jag skulle gå till höger där vägen delade på sig, precis vad min magkänsla också sa. Sen gick vi bra länge utan någon som helst koll var vi var. Omgiven av skog på en liten mysig skogsväg och lite sol, det var bra mysigt att bara gå där och mysa med voff. Svamp hittade jag också, hela 7 stycken höstkantareller … Inte var jag så sugen på att hitta svamp men lik förbaskat kan jag inte låta bli att plocka när jag ser svamparna.
Det går inte att gå inne i skogen med två virrpannor i långlina, jag försökte två gånger. Den ena hunden springer till höger och snurrar in sig i ett eller flera träd på tillbakavägen och den andra jycken gör samma sak fast till vänster. Jo, de kan gå fot, fint vid sidan vid mig men jag tycker inte att de ska behöva göra det när vi går i skogen, typ skogen … Så, därför går jag gärna på skogsvägar eller liknande när jag är själv med dem. Är Iceman med också, ja då är det en annan sak. Då är svampögonen på.

Full fart framåt

Till slut kom vi fram till en skiljeväg igen. En stig upp till höger in i skogen med orange och grön markering, en väg rakt fram där det skymtade hustak i bakgrunden. Jag valde att gå till höger, gillar ju såna där markeringar som visar att man är något sånär på rätt väg. Sommarstugeområdet var jag inte intresserad av, det kunde ju komma fram en katt, vem vet …

Jag gillar uppmärkta stigar i skogen så att jag inte går vilse (!) och hundarna gillar att hoppa upp på stenar efter vägen.

Stenar som är svåra att hålla balansen på, stora stenar som man gärna ramlar av när kusinen får för sig att komma nära … Jodå, de tappade balansen bägge två på bägge stenarna, de blev lite snopna när de antingen hasade ner eller ramlade ner från stenen.

Vi kom i spåret till slut i alla fall men jag blev lite besviken när appen i mobilen visade att vi gått 5,7 km på 1 timme och 50 minuter. Jag hade gärna sett att vi klarat av 7,5 km i stället men men det får bli nästa gång.

Bless bless

5 kommentarer på “Jag kom ur spår

  1. Lucy blir också lite vild när hon ser en katt. Men hon ser mest lycklig ut, hoppar lite upp och ner och tittar på mig som om hon vill säga … ”matte, nu jagar vi katten”. Men hon är ju så liten så det är inga problem att hålla henne, skulle hon vara lös skulle hon definitivt jaga efter den.

    Hm, var i hela världen var du och gick i Tveta tro. Vi håller oss mest vid sjön men ibland har vi också gett oss ut på de markerade lederna. En gång gick vi också vilse när vi fick för att göra en egen detour och fick leta oss tillbaka. Det är större än man kan tro därute men oftast inga katter …

    Gillad av 1 person

  2. Katter kan dessutom vara provokativa, en kollega som har en liten hund blir intresserad av katter som ligger i buskarna på gården, hunden springer in i buskaget och kommer ut lika fort efter att ha fått rejält med stryk. Dagen efter går hunden återigen i buskaget och kommer återigen ut lika fort efter att ha fått rejält med stryk av katten. En bekant till mig hade en gång i tiden två schäferhundar, under ett besök hemma hos hans mamma så valde dessa att attackera hennes katt, det slutade med ett veterinärbesök för hundarna, nästa gång han var hemma hos sin mamma så drog hundarna från rummet så fort katten gjorde entré, dom hade lärt sig läxan.

    Gillad av 1 person

    1. Katterna som är av intresse för mina hundar har en förmåga att springa sin väg när vi kommer. Om de istället kryper ihop och ligger still är det större chans att de inte blir upptäckta. 😀

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s