Bak · Familj

Mormor

Mormor kunde baka, jag minns kakor med rosa kant som hon brukade baka, de var så goda. Finska pinnar och schackrutor är andra favoriter. Det tog flera år innan jag fick veta vad de rosafärgade kakorna kallades och inte fanns de på konditorierna heller. Det är först nu under senare år som jag ser dem igen. Brysselkex, är inte lika goda som de mormor bakade. Mamma bakade aldrig småkakor, hon bakade bara kanelbullar, bullar som doppades i kaffet när de var ett par dagar gamla. Pappa däremot bakade både mjuka kakor och småkakor, ofta bruna kakor skurna på snedden, ingen favorit hos mig. Äppelkaka i lång ugnsfast form var nog hans favorit, för det gjorde han ofta.

I går när vi kom hem från hjulhuset satte jag igång med att baka kakor, hela köket var i kaos där ett tag och jag önskade mig både mer arbetsyta och större ugn. Jag ska inte baka småkakor för jag äter upp dem ganska snart efter de kommit ur ugnen. Det går inte att bara ta en kaka till kaffet, jag äter gärna direkt ur kakburken och slutar inte förrän kakorna är slut. Jag skulle ju rulla fram om jag bakade ofta. Det är likadant med bullar, i synnerhet kalljästa vaniljbullar. Så gott!

Mormor virkade också, hon virkade många överkast på ålderns höst, jag fick ett av henne som ligger på en hylla i garderoben. Det kanske kommer till nytta om 100 år.
En filt av äkta mormorsrutor tog jag tillvara på när jag rensade efter mamma. Mormor hade den låg på kökssoffan. Hon tog reda på varenda liten tåt när hon gjorde den här.

Hemma hos mig ligger filten i en liten träsoffa på övervåningen. Ofta i den soffan sitter lilla b och spanar ut, väntar på att något intressant ska hända. När det så gör talar han gärna om det, högt och intensivt säger han till att nu händer något. I morse 04.30 talade han om att tidningsbudet kommer … I kväll ska jag komma ihåg att stänga igen persiennerna …

I år blir det minimalistiskt med julprylar, endast en adventsstake är framme och jag tror banne mig att det får räcka för denna gång. Jag är redan less på allt vad jul heter. Ja okej, någon julduk kanske jag tar fram också …

Till sist!

Mormor 26/8 1901 – 1/5 1991

Familj · Okategoriserade

En annorlunda vecka

Det blev en hemmahelg av någon anledning. En härlig promenad ute i Tveta friluftsområde tog vi igår, lördag. Jag tänkte att vi skulle ta samma väg som när jag gick lite vilse. Det sket sig, det blev 7 km slingan hela vägen som visade sig vara 6,6 km enligt min app i telefonen. Vi var bra svettiga när vi kom hem, för mycket kläder förstås. Hur som, det var härligt med en långpromenad.

I fredags åkte jag till Sy och hantverksmässan i Älvsjö, evigheter sen jag var på en sådan, långt före pandemins intrång i vår vardag. Jättekul och mycket folk var det. Jag handlade inte så mycket, kom hem med en pytteliten papperskasse med tre olika projekt … eller fyra projekt men garn till tre av dem. Jag har garn hemma som jag tänkte använda till fjärde projektet. Jag såg dock många kvinnor med välfyllda dramatenväskor och papperspåsar i händerna, de har nog att göra ett bra tag framöver.
När Iceman lagade middag (det händer att han gör det ibland) satt jag i vardagsrummet med ett nytt projekt, nytt garn och ett pappersmönster (jag har för det mesta elektroniska mönster). Garnet som jag delat i två nystan hade jag petat in i tekannan så att det inte skulle snurra ut på golvet, så smart tänkte jag … När sen Iceman ropar att maten är klar lämnar jag min nyss påbörjade stickning på rumsbordet tillsammans med mönstret … Det skulle jag inte gjort, jag grät när jag såg vad han gjort, lilla b!

Nu har jag köpt mönstret en gång till, elektroniskt denna gång! Senare på kvällen såg jag hur lilla b började att nosa på min halvhöga bokhylla vid sidan av soffan, han kan lätt sätta tassarna på översta hyllan och nosa igenom vad som finns där. När han tog sats för att kolla hyllan närmare tog jag snusdosan som låg på bordet och kastade i golvet bakom honom, han blev skiträdd och jag fick snusprillor över hela golvet. Det var det värt. 🙂 Numer ligger det också en penna och suddgummi preparerad med tabasco på köksbordet, det är också intressanta grejer att tugga i sig. Hans bajs är gulprickigt ibland och då vet man vart pennan tog vägen som Iceman letat febrilt efter!

Det var slutet av veckan nu backar jag till början av veckan.
Vi har tömt mammas rum på möbler och kört iväg dem till pingstvännernas second hand, det mesta av hennes kläder hamnade också där och resten hamnar på returen. Det blev några turer fram och tillbaka, först packa ur alla garderober och byrån, den sista grejen fick vi hjälp med av kusinmannen eftersom Iceman har en skada i högerarmen. Det finns grejer jag inte vill kasta eller ge bort men som jag inte vill ha och jag vet inte hur jag ska göra med de sakerna. Tur att vi har ett garage men det börjar bli fullt nu … Någon bil har vi i alla fall aldrig fått in där. Jag städade ur hennes rum, så nu är det rent och fint för nästa behövande gamling.
Det har gått fort och för det skyller jag på mamma, hon var alltid snabb att städa bort när någon vandrat vidare. Mormor, vår hund, pappa … fast mycket av pappas grejer hamnade i vårt garage. Hans kameror, alla diabilder, hans papper hur han sökte in i flygvapnet mm. Papper som jag nu skänkt vidare till en vän med flygintresse och med kontakter inom flygvärlden. Det gick inte att kasta ansökan till flygvapnet som han skrev när han var 17 år och flygtimmar etc.

Mamma sa alltid att pappa var en ekorre, sparade på allting. Nu undrar jag om inte också mamma var en ekorre. Hur 17 ska jag kunna kasta saker hon sparat från det hon var ung?

Bröllopstelgram från bl.a. RoseMary Clooney, undrar om det var George Clooneys farmor … Det hela måste ju varit ett spratt! Kan man ringa till himlen?
För att inte tala om alla foton från förr, jag känner ju inte igen hälften av alla människor …

Jag har lite att ta tag i …

Bless bless

Barnbarn · Familj · Foto · Hemma · Mat

En dag kvar

Snart börjar allvaret. Focus och disciplin är det som gäller då. Jag måste alltså skärpa mig. Kvinna ser framåt …

Helgen, har som alla helger, varit bra. På lördagen vaknade jag kl 6, pigg och nyter. Satte surdeg och gick ut med hunden och Iceman sov vidare till 7.30. Han vaknade lagom till kaffet var klart. Vi åt frukost, löste mellokrysset, klippte häcken på framsidan och så lade vi ett spår till lilla voff. Hälsade på mamman i mitt liv som snurrat till det rejält i skallen. Det var inte mycket som hon berättade som stämde överens med verkligheten.
På kvällen grillade vi och det var ju som vanligt väldigt gott.

I dag hälsade vi på hos dotter och måg i deras sommarstuga utanför Nykvarn, gosade med liten pojke 6 mån och stor pojke, snart 3 år. Iceman tog ett dopp i sjön medan kvinna och voff tittade på. Det ska vara bra varmt i vattnet om jag ska bada och det ska helst inte blåsa. Voff nöjde sig med att doppa tassar och nos. När vi kom upp till stugan igen satt den här trollsländan på deras uteplats. Jag hade storCanonen med mig så det blev ett hyfsat bra foto.

Lilla voff lade sig i skuggan och övervakade oss när vi fikade.

Och i kväll blev det kräftor och en ostpaj. Vi fick kräftor av grannen igår som blivit över från deras kräftkalas, små rackare men goda var de.

En ostpaj till det var som pricken över i.

Bless bless

Barnbarn · Familj

Hipp hipp hurra hurra

Lára 1 år i dag, grattis till dig lillhönan

Hon blev firad med pompa och ståt förra helgen, när föräldrarna gifte sig. Vår present blev dock kvar hemma på köksbordet så den får hon nästa gång vi träffas.

I går var vi och hälsade på en kille som Iceman känner sen AZ-tiden, numer jobbar de i samma korridor men i olika företag. Han och hans fru bor utanför Nykvarn och har en magnifik utsikt över den lilla sjön.

Där bor de året runt och jag blev allt lite avundsjuk en liten stund. Men sen blir det vinter …

Så i dag då, vi måste lägga spår till lilla voff sa vi i morse. Det blev inget spår förra helgen och inte i veckan heller. Hade planer på att åka ut till Bommersvik, tack vare att en bloggvän lagt ut några bilder från sin promenad därifrån, det är så fint därute.

Det blev Svartbro i stället, sen åkte vi till Jägarskogen naturreservat och promenerade i väntan på att spåret skulle ligga till sig. Det vill säga, kvinna promenerade och Iceman höll samma hastighet som jycken …

De gillar att springa de där två …

Ett fint skogsparti med väl tilltagna stigar att promenera på. Med kraftiga stadiga gympadojjor på fötterna tog jag mig igenom en promenad på 3 kilometer utan att märka av min onda fot förrän i slutet av slingan vi gick.

Ja och hur gick spårandet då? Det gick som på räls, något annat är inte att vänta. Vid spårslutet nosar han på strumporna, som är föremålet han ska hitta, vänder sig om och tittar på mig som om han ville säga här är strumporna matte kom och kampa med mig om dem.

På väg tillbaka till bilen skrek jag till, han blöder! Vi gick igenom hela hunden men hittade inget blod, sen såg jag det röda igen och vände nästan uppochner på vovven när Iceman hittade ”såret” på ena bakbenet. Det var inte blod, det var spår av ett trasigt blåbär. Herrejösses, kvinna var halvvägs till Albano djursjukhus vid det laget. Det finns otroligt mycket blåbär i skogarna nu.

Till sist!
Nu ska jag laga mat, det blir fisk till middag idag, torsk med ljummen tomat- och sparrissallad med kokt potatis … och i morgon ska jag jobba … suck

Bless bless

 

Barnbarn · Familj · Foto · Hemma · Hundar

Sitter still i soffan i dag

Kvinna har ont i foten och har googlat mig fram till att det är extensor tendinit. Tårna ser ut som små prinskorvar och foten är svullen. Fossingen är överansträngd med inflammation i en sena som påföljd. Faktiskt så känns hela benet upp till knät svullet. Det kändes inte som en bra idé att gå till jobbet med den foten. Kvinna intar soffläge och funderar på att ringa läkare. En släng av magkatarr på det gör ju inte saken bättre, tur det finns Losec …

Icemans son gifte sig i helgen, så vi var på bröllopsfest i lördags. Själva giftermålet var i stadshuset utan publik i dessa coronatider, festen hölls i Drottningholmsparken. Mycket trevligt och lilla voff fick ju självklart följa med.

Vi hade tur med vädret, det började inte att regna förrän vi var klara med fotograferandet som tog en evig tid tyckte barn och hund.

Sen åkte vi ut till Drottningholmsparken och festade loss med pizza och tårta tills solen gick ner.

La familia

Kvinna har haft en bra helg, i fredags var vi till Icemans kollega. Han hade fixat min externa hårddisk som kraschade för ett tag sedan. Bilderna gick att rädda och är nu överförda till en ny extern hårddisk. Nu återstår att sortera och möblera om i mitt kaos. Är ju värdelös på att hålla ordning bland alla mappar. Bröllop på lördag och picknick vid Tullgarns slott i går, söndag. Som tur var, hade värdshuset öppet så vi kunde gå in och köpa oss något att äta, eftersom kylväskan stod kvar hemma i köket. Kaffe till oss och vatten till hunden var det vi fick med oss men det räcker ju inte långt när kvinna är hungrig. Det blev i alla fall en mysig eftermiddag med goda vänner och deras tillfälliga lånehund.

Bless bless

Barnbarn · Familj · Foto · Hemma · Hundar · Södertälje

En bra helg

Även om jag inledde helgen med ledsamt avsked på fredagen så känns den väldigt bra och avkopplande. I går bad Iceman mig att ta fram storkameran till idag, han ville byta omslagsbild på Facebook. Så jag lydde, tog fram Canonen och gick loss på trädgården, vovven och lite senare, delar av Matthiasfamiljen, för att till slut fota den däringa omslagsbilden till Icemans faceboksida.

Sarah Bernhard pion

Jag har inte fotat med storkameran sen i april och vad konstigt det kändes. Hur gör man nu liksom … men det gick bra, tills jag skulle föra över bilderna från kameran till min externa hårddisk. Hårddisken har somnat in, den ville inte vara med och leka längre. Så det var ju bara att ladda ner bilderna på datorn, vilket tar mängder med utrymme. Kvinna verkar ha otur med sin digitala värld, telefonen, paddan och nu externa hårddisken.

Så över till min blomsterätare, min lilla voff. Till dags dato har han bitit av alla stjälkar till en klematis, bitit av grenar till smultronschersminen och paradisbusken, smakat på mina irisar, nosat på min tobaksblomma …

Han säger att han är oskyldig, kvinna säger att han har en blomma (räv) bakom örat …

Trots allt är han en riktig liten nallebjörn, fylld med kärlek och bus. Jag har anmält honom till spårprov i augusti, håll alla tummar och tår att det går bra.

Den lilla kärnan av Icemans hjärta

Den stora kärnan av Icemans hjärta rymmer så många fler än bara dessa tre …

Bless bless

Bak · Familj · Hemma · Hundar · Jobb · Södertälje

Första veckan …

utan min kollega, han har semester i tre veckor. Så nu dansar kvinna på bordet varje dag och jag ror skiten land också, med lite hjälp från en praktikant. Hon är hos oss 4 timmar tre dagar i veckan, det är värdefull hjälp. Att plötsligt få hela ansvaret själv på axlarna och ha koll på lunch, middag, efterrätt och kvällsmål till 50 personer är inte lätt när man inte haft något ansvar innan men jag fixar´t! Så den här veckan som gått har jag boostat mitt ego något enormt. Hurra för mig 🙂

Nu ska jag roa mig på jobbet i två veckor till, sen blir det som förut … i några veckor, sen är det morsning och good bye, kvinna längtar!

I dag var jag och sa ett sista farväl till min kära kusin, jobbigt och ledsamt men samtidigt roligt att träffa de andra kusinerna och kusinbarnen.

Snodde bilden från min kusin.

Innan jag åkte i väg till begravningen preppade jag ”surne” och för säkerhets skull satte jag honom i en folielåda, han kanske svämmar över tänkte jag.

Mycket riktigt, han var kraftfull

När jag sen åkte hemåt igen blastrade jag skallen med ZZ Top och annat tunggung på hög volym, jag gillar inte ZZ Top … eller annat tunggung heller för den delen men det kändes bra just då.

Väl hemma satte jag degen, så i morgon blir det färskt surdegsbröd till frukost.

Snart åker de in i kylen för att gräddas i morgon bitti

Lilla voff han utmärker sig genom att välja de mest konstiga huvudkuddar

Är det inte trädbitar så är det leksaker, sover gott gör han i alla fall.

32 grader 17.30 jag svettas, för att inte tala om hur det är på jobbet, jag svettas då också … Bless bless

Barnbarn · Familj · Hundar · Södertälje

Snart midsommar

Det sägs ju att fågelkvittret slutar lagom till midsommar, det stämmer inte, pippisarna har redan slutat kvittra till helgen som var. Det är ångestladdat tyst, inte kul! Endast koltrasten är vaken.

I dag funderade jag på om min tinnitus hade förändrats till samma melodi som glassbilen. Den där jäkla glassbilen säger jag. Den tutar i ett, flera dagar i veckan. Kvinna är så less på den.

På eftermiddagspromenaden släppte jag kopplet till lilla voff, oj vad han sprang. Fram och tillbaka, runt omkring mig. Jag riktigt såg hur buset lyste om honom, försök och ta mig om du kan, sen stack han. Plötsligt var han borta, jag såg honom inte. Däremot såg jag mitt hjärta hoppa ur kroppen och alla möjliga tankar svischade förbi i knoppen. Sen stod han där framför mig igen med buset lysande i ögonen och tungan hängande som en slips. Det här var så kul sa han med sin glada uppsyn. En gång till, snälla … ! Vi gick hem förankrade i varandra via ett lädersnöre! Hemma släppte jag ut honom på baksidan och där låg han och flämtade en bra stund innan han somnade utslagen på gräsmattan.

5c31c070-baaa-4ac7-8292-45d64f2adb22

Vi har gått en kurs med voff nu under vårkanten, en spår och lydnadskurs på hundklubben vi är med i. Som slutuppgift skulle vi skriva ner våra mål och tankar vi har om framtiden och skicka till kursledaren. Kvinna funderade ett par dagar, sen skrev jag ner vad jag kommit fram till, kanske ouppnåeligt eller inte, vi får se. Mitt mål innehåller bl. a. att avlägga ett spårprov, så nu gäller det att lägga manken till och jobba på det. En allmänlydnadskurs i sommar och en tävlingslydnadskurs i höst. Ja med tanke på att jag ska bli pensionär och inte ha ett jobb att gå till, behöver jag sysselsätta mig … och voff …! Det blir en uppföljning på hundklubben i december, det visar sig hur vi landar beträffande målet, om vi (jag och voff) klarar av det.

I helgen firade vi dotter som fyllde år, vi var bjudna på fika till deras sommarställe strax utanför Nykvarn. Vackert väder och varmt, både i luften och den lilla sjön. Iceman badade och lilla voff blev skvatt galen när han såg sin husse simma i vattnet.


Lilla Es keps blåste i sjön och han ville absolut ha den tillbaka, så mamman i hans liv skuttade ner i böljan blå och fiskade upp den blöta kepan. Lilla E var nöjd och glad och visade stolt upp sin blöta keps för mormorn och Iceman. På vägen upp till stugan såg jag svansen på en orm, precis där lilla voff satte sina tassar. Den var snabb som attan och jag hann inte se något zickzacksmönster på det lilla jag såg av ormen, så jag bestämde mig för att det var en snok. Att inte voffen reagerade på ormen förvånar mig, han trampade glatt vidare, förstod ingenting av uppståndelsen som blev …

Uppe vid stugan blev det fika och mys med den minsta lilla E, drygt fyra månader nu och han växer så det knakar.

Jag får passa på att önska er alla en glad midsommar, själv ska jag jobba … 🙄 Bless bless

Barnbarn · Familj · Mat

Nu är det tätt inpå

Ja, kvinna bloggar i dag igen! Storson fyllde 40 i måndags och firade i dag.

40 årsfirandet måste ju dokumenteras. I dessa tråkiga tider så var festen uppdelad, så familjen först och kompisar i kväll. Det gäller att hålla avstånd och något kramkalas blev det icke.

Hemgjorda hamburgare på högrev och klassiska tillbehör.
Men far och son kan busa tätt ihop i alla fall.
Lilla B får sin hamburgare och ville att jag tog en bild.
Lilla voff hade jättekul och knyckte Stinans (katten som bor hos storson) leksaker i parti och minut. Kattan själv var instängd hos grannen 😀

Vädret i dag på nationaldagen har väl inte varit på topp, regnade som bara den i Östertälje men inte i åkers där storson bor. Inte så länge vi var där i alla fall men gråmulet och ruggigt var det.

Skogaholmslådan är laddad med is och dricka och jag hoppas de får en kul kväll.
Bless bless
Familj · Hemma · Hundar · Södertälje

En sorgens dag

Livet går vidare, vissa dagar är tyngre än andra dagar men på något sätt hankar man sig fram ändå. I dag var en jäkligt tung dag, tidigt i morse fick jag reda på att min kära kusin gick bort igår. Vi som skulle gifta oss när vi blev vuxna …  Han som alltid har funnits där i bakgrunden, alltid så kul att träffa på honom även om det inte hände så ofta.

Vila i frid min älskade Lasseman ❤️ Du påminde så mycket om din farbror i ditt sätt att vara och även han gick bort alldeles för tidigt. Kanske hade ni något mer gemensamt än bara sinnet …

Vardagen finns kvar och trots all sorg måste den fortgå …

Vi tog en förmiddagspromenad med lilla voff.

Han gillar att hoppa upp på stenar, stubbar, parkbänkar … 

I dag var också första gången på läänge som jag var med in i affären för att handla mat. Det var roligt och jag hittade så mycket att handla …

Så gjorde vi också ett besök på plantagen för första gången i år … och så skönt att få tankarna på annat …

Nu vill jag inte ha någon nattfrost!
Ingen nattfrost som sagt!

Det är en fröjd att njuta av denna kära lilla voff som är full av upptåg, snor husses skor i parti och minut. Älskar att titta på när tåget far förbi och bara måste stanna på promenaden och titta på när grävskopan arbetar en bit bort … som en liten människovalp …

Här sover han i vår pygmeträdgård som den bebis han är, helt utslagen och helt omedveten om världen.

Till sist! I dag har jag blivit ännu säkrare på mitt beslut att gå i pension i höst. Livet är kort och det gäller att trivas med livet, inte bara jobba och gno och så plötsligt är det slut.

Vila i frid Lasse ❤️