Kvinna gick upp kl 6 i morse, en lördagmorgon(!), jag hade en surdeg som skulle bråkas med. Inte var jag direkt pigg men det var bara att sätta igång. Ner i köket och fram med köksassistenten, i med surdegen jag satte i gårkväll och i med mer mjöl, vatten och salt efter en liten stund och så köra assistenten några minuter tills degen såg bra ut. Den ska vara kladdig men inte fastna på fingrarna, påminde lite om slime faktiskt när jag var nöjd med den. Hällde ner degen i en oljad plastbytta för att jäsa en timme, för att sen vända på degen lite kors och tvärs och en gång till efter 30 minuter och ytterligare en gång efter 30 minuter. Så skulle den ligga där och vila och växa i sin bunke till dubbel storlek. Efter melodikrysset fick det vara färdigjäst.
Det här är så kul och spännande, kanske för att det är första gången jag lyckas utan att fuska med tillsatt jäst, det behövdes inte.
Efter 35 minuter i ugnen så fick bröden komma ut för att svalna. Spänningen är olidlig, hur ser de ut inuti … men de måste svalna innan jag skär i dem. Suck, inget är som väntans tider.
Titta så fint brödet är. Gissa om det blev gott! Vi hade kidsen här på lunch, alla berömde mitt bröd och hela brödet som jag skurit upp gick åt. Inte utan att jag gav mig själv en klapp på axeln. Det är så kul när en lyckas.
Nu tänker jag skryta åt Iceman …
Han har upptäckt att flera utav de mindre hålen har blivit igenpluggade av någon insekt, förhoppningsvis är det bin som lagt ägg där. Nästa år, då blir det bara småhål i en ny planka, säger Iceman med ögon som lyser av lycka. Kvinna befarar att hela slänten kommer vara full av plankor med småhål om något år eller så.
Här är i alla fall ett bi som tagit ett ledigt hål i besittning. Den hängde så där jättelänge och till slut sprang jag efter storkameran, macroobjektivet satt på som tur var och jag hann med en bild sen flög biet sin väg. Så spännande att följa fortsättningen.
Sen begav sig alla kidsen hemåt, alla utom lilla A, som blir kvar här över natten. Vi sitter för övrigt i varsitt soffhörn i skrivandes stund. Lilla A med sin ”mypad”, spelandes spel. Han frågade om han fick spela ett spel nyss och berättade att man dog där i spelet men så kom man tillbaka. Så kvinna motfrågade, får du spela det där spelet för mamma och pappa? Nej, det får jag inte sa han då. Ärlig liten kille och så var den saken avgjord.
Inte är du nittiotusen år, är ett konstaterande som är återkommande i kväll.
Iceman sitter ute på altanen och läser om solitärbin, han kom nyss in och berättade att det var 20 grader därute, tycker väl att vi ska komma ut till honom, kan jag tro.
När lilla E kom hit med sin mamma idag, fick kvinna en spontankram. Den gjorde gott kan jag säga och jag växte flera meter. Den mammakära pojken är lite svårflirtad den första kvarten men sen brukar det lossna, därför kändes det extra varmt i mormorshjärtat när jag fick en kram på direkten. Mormor kan han säga också och hur kul är inte det, Moomoo …
Bless bless
