Hemma · Historia · Hundar

Första inlägget för i år

Nyår tillbringade vi i hjulhuset. Kusin och två familjer till var där och vi roade oss kungligt med god mat och roliga spel. Hundarna levde rövare förstås, ensamma på vår plätt vid husvagnen skällde de på allt och ingenting. Så kunde vi ju inte ha det, så vi hämtade dem till storstugan och lät dem vara i det inglasade uterummet intill. Inne i stugan får inte hundar vistas. Det gick inte så bra det heller, till slut fick de ligga i bilen och där höll de tyst. Det var ju inte speciellt kallt ute så det gick ingen nöd på dem. Jag ser fram mot den dag vi kan lämna dem ensamma inne i hjulhuset utan att få allt söndertuggat. Stora B skulle fixa det galant men lilla b, nope! Han röjer, han röjer även här hemma när de blir själva några timmar då och då. Han plockar handskar från korgen i hallen, hämtar tofflor eller en sko, han tuggar inte på grejerna han flyttar bara på dem. Han hämtar också saker från köksbordet, pennor, suddgummin. Det tuggar han i sig, Iceman letade som en tok efter suddgummit här en gång. Dagen efter visste vi vart det tagit vägen, rakt ner i magen på lilla b. Tabasco på pennor och sudd hjälpte föga, bättre då att stoppa undan penna och sudd.

Häromdagen hade jag två äggvitor över så jag gjorde maränger, tyvärr hade jag inte tillräckligt med socker så de blev lite platta men de smakar som maränger ska. De har legat i en skål som stått på köksbordet för jag visste inte vad jag skulle göra med dem. Idag åkte Iceman till jobbet ett par timmar och jag åkte ner till Ica för att handla. När jag kom hem ligger en handske på köksgolvet och ett gäng maränger på mattan i vardagsrummet. Han, den lilla spjuvern måste plockat marängerna som stack upp ur skålen en och en, för skålen stod kvar på köksbordet med resten av marängerna.

Stora B kan klockan, i alla fall en gång per dygn. Kvällspromenaden är viktig, han börjar redan vid 19.15 att stirra ut Iceman. När klockan närmar sig 19.30 blir det jobbigt, B sätter sig tätt intill och verkligen stirrar på Iceman, det är dags nu! Sen följer han honom vart han än går, in på toaletten, kollar vad han gör där. Är inte Iceman hemma är det jag som blir ansatt. En kissrunda på 45 – 50 minuter är dagens viktigaste händelse.
I fredags hade vi bjudit hem vänner på mat och vi var lite oroliga hur det skulle bli när B kände av klockan, måste vi köra ut våra vänner då eller? När tiden för kvällspromenaden infann sig och B började bli rastlös släppte jag ut B o b på baksidan så de fick springa av sig lite. Det räckte tack och lov, grabbarna höll sig lugna ända till gästerna tackade för sig och gick hem.

Har jag berättat att Iceman skadat sig? Tror inte det, i alla fall han halkade i en slänt en dag före jul, när han var ute med B och landar på höger armbåge och stöten gick vidare upp till axeln. Efter läkarbesök och röntgen både kors och tvärs konstaterades att supraspinatussenan var av. Det blir operation om ett par veckor sen får Iceman gå med högerarmen fixerad i en mitella 5 – 6 veckor och sen rehab på det i flera månader.
Han har införskaffat sig icebugs nu, om än lite sent.
Det blir en härlig vår! ‘Sylvia, kan du hjälpa mig?’ Han har redan börjat träna på att vara vänsterhänt, löser korsord med vänstern, han har köpt nya kängor (utöver icebugs) med dragkedja, för att knyta skosnören går inte så bra med bara en hand. Det här fixar vi, jag blir Icemans högerhand ett par månader!

Till sist
Vad beträffar min historia, eller kanske bättre beskrivet, mina rötter. Kvarnen maler så förbannat sakta och jag vill ju veta nu, gärna igår. I dag fick jag ett mail från Riksarkivet att min ena förfrågan har skickats vidare och jag kan vänta svar om 1 – 2 veckor. Den andra förfrågan jag hade blev jag hänvisad till Migrationsverket.
En dag när jag känner mig redo berättar jag nog hela historien … men inte än.

Bless Bless

Hemma · Hundar · Södertälje

Vilodag

Med andra ord ingen av oss lade spår i dag, vi vilade men måste trots allt göra något med voff.

Vi åkte ut till Almnäs och tog en promenad i omgivningarna. Hur tråkigt det än ser ut med fallfärdiga byggnader och rester av militäranläggningen som en gång fanns där så trivs kvinna att vara i området. Det finns hur mycket som helst att upptäcka och promenadvänligt är det också.

Lilla voff gillar också att vara på Almnäs, mitt i veckan efter semestertider, finns där inte så många andra människor att ta hänsyn till. Det finns dock gott om fåglar och andra intressanta djur, så långlinan fungerar som en säkerhetslina för oss, lämplig att trampa på och hindra hans framfart när han ser något intressant.

Gott om stenar att hoppa upp på finns det också, blir ofta en godis då.

5 kilometers promenad blev det och inte en människa i sikte, förutom vi två.

Han har full koll, eller ja nästan i alla fall, det tar en liten stund innan han upptäcker att en av oss saknas. Det är oftast jag som försvinner ner i något dike eller bakom en buske. Sen tar det en halv minut, om ens det, så fattar han att jag är inte med längre och ska leta reda på mig.

Han är oss väldigt kär, den här lille voffen.

Till sist!

En kär vän, som vi alltid kommer att sakna, har lämnat oss.

Bless bless

Hemma · Hundar · Södertälje

Känslan är ny

Det känns helt ok att vara lyxhustru, det är inte så tokigt, faktiskt riktigt härligt. Jag har inte förstått innebörden än bara, kommer på mig själv att tänka att det är skönt att vara ledig men snart ska jag jobba igen … men jag behöver inte gå till jobbet igen!

I dag åkte vi ut till Svartbro och spårade med andra hundmänniskor från hundklubben. Det gick som tåget förstås. Han skuttade fram i blåbärsriset och jag hade svårt att hänga med. Spårslutet markerade han men valde att fortsätta med nosen i backen, som om han sa att jag vill ha mer …! När vi sen kom hem åt jag lunch och voff gick bakom soffan för att sova.

Efter att vi vilat lite tog vi en promenad ner till kanalen och tittade på människor och hus … Han var trötter min lilla voff, stannade titt som tätt. Var det inte fåglar som skulle studeras så var det människor. Promenera 3,6 km tog oss en timme. Varmt var det också.

Det blir nog ett fint område när alla husen är på plats.

I slutet av området finns en rastgård för våra fyrbenta vänner, att bestiga den stora stubben är ett måste och revirmarkera i området likaså. Man måste ju tala om att man varit där liksom.

Även kvinna tycker om inhägnaden, jag sitter där och filosoferar en stund medan voff nosar omkring och informerar blivande besökare att han varit där. I morgon blir det nya äventyr, vi ska ut i skogen förstås men nu blir det viltspår med Lotta och till helgen ska vi gå viltspårskurs, det ska bli kul!

Bless bless

Hemma

Semester

När alla andra kommer tillbaks från sin ledighet börjar jag min semester. Jag inledde den med att åka hem tidigare från jobbet, fick för mig att putsa fönster och byta gardiner i vardagsrummet.

Det i sig är ett evighetsgöra, först måste jag bestämma mig för vilka gardiner jag vill ha och sen ska dessa strykas. Jag behövde lägga upp två av gardinerna också. Nu är i allafall vardagsrummet klart. Köket står på tur i morgon.

Evighetsemestern har börjat och jag njuter!

Bless bless

Barnbarn · Familj · Foto · Hemma · Mat

En dag kvar

Snart börjar allvaret. Focus och disciplin är det som gäller då. Jag måste alltså skärpa mig. Kvinna ser framåt …

Helgen, har som alla helger, varit bra. På lördagen vaknade jag kl 6, pigg och nyter. Satte surdeg och gick ut med hunden och Iceman sov vidare till 7.30. Han vaknade lagom till kaffet var klart. Vi åt frukost, löste mellokrysset, klippte häcken på framsidan och så lade vi ett spår till lilla voff. Hälsade på mamman i mitt liv som snurrat till det rejält i skallen. Det var inte mycket som hon berättade som stämde överens med verkligheten.
På kvällen grillade vi och det var ju som vanligt väldigt gott.

I dag hälsade vi på hos dotter och måg i deras sommarstuga utanför Nykvarn, gosade med liten pojke 6 mån och stor pojke, snart 3 år. Iceman tog ett dopp i sjön medan kvinna och voff tittade på. Det ska vara bra varmt i vattnet om jag ska bada och det ska helst inte blåsa. Voff nöjde sig med att doppa tassar och nos. När vi kom upp till stugan igen satt den här trollsländan på deras uteplats. Jag hade storCanonen med mig så det blev ett hyfsat bra foto.

Lilla voff lade sig i skuggan och övervakade oss när vi fikade.

Och i kväll blev det kräftor och en ostpaj. Vi fick kräftor av grannen igår som blivit över från deras kräftkalas, små rackare men goda var de.

En ostpaj till det var som pricken över i.

Bless bless

Hemma · Okategoriserade

Höstkänsla

Hösten känns nära nu, det blåser kalla vindar …
Försöker att hålla i sommaren genom alla blombilder jag lyckas ta vareviga sommar.

Pion, Sara Bernhard

Kvinna har tråkigt, vilar foten och är rastlös och måste hitta på något att göra. Jag bloggar lite och får tiden att gå …

Försökte få regnet på bild här.
Färggrann liten krabat på altanen, en myskbock tror jag att det är.

Fina Telgehus vid Ragnhildsborg
smultronschersmin i svartvit, ja nästan då!

Bless bless

Barnbarn · Familj · Foto · Hemma · Hundar

Sitter still i soffan i dag

Kvinna har ont i foten och har googlat mig fram till att det är extensor tendinit. Tårna ser ut som små prinskorvar och foten är svullen. Fossingen är överansträngd med inflammation i en sena som påföljd. Faktiskt så känns hela benet upp till knät svullet. Det kändes inte som en bra idé att gå till jobbet med den foten. Kvinna intar soffläge och funderar på att ringa läkare. En släng av magkatarr på det gör ju inte saken bättre, tur det finns Losec …

Icemans son gifte sig i helgen, så vi var på bröllopsfest i lördags. Själva giftermålet var i stadshuset utan publik i dessa coronatider, festen hölls i Drottningholmsparken. Mycket trevligt och lilla voff fick ju självklart följa med.

Vi hade tur med vädret, det började inte att regna förrän vi var klara med fotograferandet som tog en evig tid tyckte barn och hund.

Sen åkte vi ut till Drottningholmsparken och festade loss med pizza och tårta tills solen gick ner.

La familia

Kvinna har haft en bra helg, i fredags var vi till Icemans kollega. Han hade fixat min externa hårddisk som kraschade för ett tag sedan. Bilderna gick att rädda och är nu överförda till en ny extern hårddisk. Nu återstår att sortera och möblera om i mitt kaos. Är ju värdelös på att hålla ordning bland alla mappar. Bröllop på lördag och picknick vid Tullgarns slott i går, söndag. Som tur var, hade värdshuset öppet så vi kunde gå in och köpa oss något att äta, eftersom kylväskan stod kvar hemma i köket. Kaffe till oss och vatten till hunden var det vi fick med oss men det räcker ju inte långt när kvinna är hungrig. Det blev i alla fall en mysig eftermiddag med goda vänner och deras tillfälliga lånehund.

Bless bless

Bak · Hemma · Hundar · Mat

En dag i skogen

Trodde jag … men jag borde kommit ihåg att en kollega som bor i närheten, berättat att skogen var skövlad. Det gjorde jag inte och jag blev förfärad. Det är dags att hitta andra svampställen!

Lite frötallar kvar och inte så mycket mer.

Fortsatte en bit förbi kalhygget och in i skogen, bara för att upptäcka att grisarna varit och bökat runt ganska så rejält. Här ville vi inte vara, vem vill möta en sugga med kultingar och galten hack i häl? Kvinna gick till ställe nr 3 och där var det igenväxt må jag säga. Är det inga som går i de skogarna längre? Varken svamp eller blåbär någonstans, suck!
Vi gick tillbaka till bilen och där i kanten växte det hallon.

Så jag plockade några stycken av busken, släppte ner de i korgen vartefter och plötsligt står voff där med nosen i korgen … Attans hund, han plockar upp de jag släpper ner, tuggar och spottar ut.

Hemma igen, gick vi upp i skogen bakom huset och plockade blåbär. Voff tyckte det var jättetråkigt när jag satt stilla på ett och samma ställe. Han har blivit en riktig pipsill. Jag fick ihop till en paj i alla fall, en hallon och blåbärspaj.

Det blir efterrätt i kväll för en gångs skull
Åkrarna såg fina ut och snart har vetet mognat

I kväll vill Iceman grilla och han tyckte jag skulle välja kött. Jag valde fläskfilé, jag gillar det alla dar i veckan. Till det blir det smashed potatis med vitlök och parmesan och en kall dragonsås.

Bakdag i dag, ska bli intressant att se det här brödet efter gräddning, jag tror det faller ihop och blir platt för det har jäst så mycket under dagen.

Till sist då!
16 arbetsdagar kvar att avverka, hur ska jag orka …
Bless bless

Hemma · Hundar · Jobb · Mat · Södertälje

Första parkett

Titeln tänkte jag ut på hundpromenaden efter jobbet, nu kommer jag inte alls ihåg hur jag tänkte.

Jag måste börja spela in mina tankar, börja tänka högt alltså. Hela blogginlägget var klappat och klart när jag kom hem, det hade jag funderat ut under den 1 timmes långa promenaden. Jag var trött, jycken var trött och jag var trött på jycken, han ska ju nosa i parti och minut. Många gånger kändes det som om jag drog en 15 kilos säck efter mig, kvinna ville bara hem, voff ville det inte. Ju närmare hemmet ju tyngre blev han. Som jag har förstått det är det typiskt Finska Lapphundar, de vill inte gå hem … Nu ligger han under soffan och surar, ska bli intressant att se hur han kommer ut därifrån …

img_4751

Fredag i dag och en vecka närmare min pension, som jag längtar. Det är inte lätt att få 49 boendegäster och personal att vara nöjda med maten. Somliga äter inte fläsk, andra äter inte fisk, en del vill inte ha ris, alla vill ha potatis … hur vi än gör så blir det fel. Häromdagen kom en samordnarkvinna till köket och sa att vi serverar potatis alldeles för ofta och tyckte att vi skulle variera med ris och eller bulgur, för näringsinnehållet är annorlunda. Mitt svar: Är man en äldre svensk äter man potatis alla dar i veckan! Oj oj oj!!
Det är som förslag ris/potatis på matsedeln två dagar i veckan men enligt personalen på de olika avdelningarna vill de inte ha ris till maten, de vill ha potatis. Till helgerna skickar vi med både ris och potatis, bara att välja vad man vill koka. Min mamma, 86 år, äter ris för att det serveras, inte för att hon tycker om det, min fd svärfar avskydde ris, det var ingen mat tyckte han men han åt om det serverades.

I dag när jag levererade dagens middag till de olika avdelningarna, gick jag förbi några nyuppsatta gamla foton från Oxbackshemmet, början av 70-talet stod det under bilderna.

img_4739-1

Kvinna gick närmare och upptäckte min mormor på en av bilderna, min goa rara mormor, jag blev så glad så jag ropade högt. Åh, där är min mormor på bild, ingen jäkel hörde eller såg mig. Sen började jag att tänka, hon bodde i Flen på 70-talet och flyttade till Södertälje i början av 80-talet när hennes man dog, två månader innan storson skulle födas. En differans på drygt tio år, hon bodde i egen lägenhet också ett par år innan hon flyttade in på Oxbackshemmet. Så årtalet stämmer inte! Nu blev jag en lite så där petigmesser …

Kvinna fixade en middag hemma i kväll, vilket inte händer så ofta en fredag. Ofta blir det något lätt som ost och kex eller något annat enkelt. Kvinna är ofta och typ väldigt trött på matlagning så här på fredagen. I dag var jag utsvulten på matlagning … ! så jag skickade inköpslista till Iceman, som åkte och handlade när jag var ute och ”drog” voff på promenad.

Det blev en Pitta di Patate, en Italiensk rätt från Pugliaområdet. Receptet hittade jag i en grupp på Facebook.

Vad passar inte bättre än ett vin från Pugliaområdet då tänkte jag. Helt vegetariskt i kväll och jäkligt gott! Passar även till en grillad köttbit om man så vill.

Till sist!
Jag blev ju sjuk i påskas, en lättare förkylning trodde jag först. Sen friskade jag på mig för att bli dyngförkyld dagen efter. Min chef trodde jag fått Covid-19, Iceman hade också misstankar om det, till slut även kvinna när jag läste om symptomen. I onsdags var jag på provtagning och i dag fick jag svar. Påvisade antikroppar mot Coronavirus-SARS-CoV-2. Det känns bra att veta att vi hade rätt i våra misstankar. Iceman har inte alls varit sjuk, vi tror dock att han också fått en släng av Covid-19, han var otroligt trött en vecka innan jag blev sjuk, så antagligen är det han som smittat mig. Kvinna ska nog döpa om Iceman till Ironman, inget biter ju på honom …

Bless bless

 

Barnbarn · Familj · Foto · Hemma · Hundar · Södertälje

En bra helg

Även om jag inledde helgen med ledsamt avsked på fredagen så känns den väldigt bra och avkopplande. I går bad Iceman mig att ta fram storkameran till idag, han ville byta omslagsbild på Facebook. Så jag lydde, tog fram Canonen och gick loss på trädgården, vovven och lite senare, delar av Matthiasfamiljen, för att till slut fota den däringa omslagsbilden till Icemans faceboksida.

Sarah Bernhard pion

Jag har inte fotat med storkameran sen i april och vad konstigt det kändes. Hur gör man nu liksom … men det gick bra, tills jag skulle föra över bilderna från kameran till min externa hårddisk. Hårddisken har somnat in, den ville inte vara med och leka längre. Så det var ju bara att ladda ner bilderna på datorn, vilket tar mängder med utrymme. Kvinna verkar ha otur med sin digitala värld, telefonen, paddan och nu externa hårddisken.

Så över till min blomsterätare, min lilla voff. Till dags dato har han bitit av alla stjälkar till en klematis, bitit av grenar till smultronschersminen och paradisbusken, smakat på mina irisar, nosat på min tobaksblomma …

Han säger att han är oskyldig, kvinna säger att han har en blomma (räv) bakom örat …

Trots allt är han en riktig liten nallebjörn, fylld med kärlek och bus. Jag har anmält honom till spårprov i augusti, håll alla tummar och tår att det går bra.

Den lilla kärnan av Icemans hjärta

Den stora kärnan av Icemans hjärta rymmer så många fler än bara dessa tre …

Bless bless