Eländiga kvinna

Jag säger så om mig själv, för jag känner mig ganska eländig. Vill inte känna mig eländig, må så här men likförbannat gör jag det. När till och med mina gubbar ser det på jobbet är det kanske dags att inse faktum. -Werner, du ser trött ut! Jo, han kallar mig Werner och jag känner mig hedrad, han muttrar alltid när jag serverar fisk eller kyckling, (pulla på tallrik) men hälften av alla gånger han muttrar kommer han till luckan med tom tallrik och talar om hur god maten är och vill ha lite till. Ibland protesterar jag och säger till honom, du gillar ju inte fisk/kyckling, vill du verkligen ha mer? En gång sa han till mig (med glimten i ögat), håll käften kärring, det var ju gott ju! Då skrattade jag gott och kände mig som jag tagit hem storvinsten. Vi har haft våra duster den gubben och jag men på senare tid har vi hittat någon slags medelväg och vi kanske börjar gilla varandra till slut, vem vet … När sen näste man kommer och frågar hur jag mår är det kanske dags att inse att något är fel …

Jag tror att jag fått tillbaks min eländiga lungsjuka, Cryptogenic Organized Pneunomia
Jag småhostar, är fruktansvärt trött, det är tungt att andas, har en kroppstemperatur som fluktuerar mellan 37,2 – 38,4, orkar inget som ni förstår. I går åkte jag i alla fall till jobbet med föresatsen att fixa maten inför helgen och sen åka hem. Jag orkade med en del, sen gav jag upp, instruerade kära kollegor om middagarna sen åkte jag hem och lade mig på soffan och sov. Hur skönt var inte det då … Sen gick jag till sängs tidigt och sov hela natten. I morse vaknade jag pigg och alert och tänkte att det bokade bordet på restaurangen i kväll, det är ingen match, det orkar jag men … 16.15 bokade jag av den reservationen, vi får fira vår bröllopsdag hemma med en pizza i stället. Surdegspizzadeg som jag fixade till i torsdags och som jag tänkt frysa in i går för framtida pizzamiddagar. Tur jag inte frös in degklumparna för jag hade inte orkat laga någon annan mat, var inte sugen på något annat än min egen surdegspizza heller för den delen. Iceman föreslog att vi skulle grilla men kvinna sa nej tack. Själv var jag bara förvånad över att jag var sugen på mat över huvudtaget men pizza är ju sååå gott … hemlagade varianten då!

Det har varit ganska fint väder i dag och efter förmiddagens handlingsrunda tog jag en tupplur på soffan för att sen gå ut och sätta mig på altanen och titta på när Iceman klarade av sitt dagsverke. Medan jag satt där fick jag syn på en fjäril hos grannen, hämtade kikaren insåg att det är en stor rackare … hämtade kameran. Självklart hade jag fel objektiv på. Tog i alla fall en bild men inte syns fjärilen …

grannens staket-9089
Hämtade ett annat objektiv och satte på det på kameran, lite bättre men inte bra …

fjäril-9093
Jag vet inte vad det är för sort, har inte googlat på den än.

Efter ett tag kom det förbi en pärlemorfjäril (finns flera modeller) och satte sig i en blomkruka på altanen och kameran hade jag bredvid mig …

fjäril-9102

Till sist!
Kvinna hittade också mannen på taket …

Iceman-9096

Bless bless

 

Första besöket

I dag kom hon hit, det senaste underverket lilla L, två veckor gammal nu.

 

img_2123
Så liten och go!
Eftersom kvinna är helt såld på surdeg nu för tiden bestämde jag att vi skulle äta surdegspizza till lunch.

f62aa149-6b6f-48f0-a53b-3d0f844002c6
Det var bra drag i den här grunden, hade den fått stå i rumstemperatur en halvtimme till hade den bubblat över. Fort in i kylen och i går kväll efter jobbet gjorde jag pizzadegen som fick jäsa en stund i rumstemperatur och in i kylen över natten.

29fb10c5-1753-42df-955d-45d8125b4f78
Mumsigt gott!

Tre jonasson-9052
afi Daddi med sina barnbarn

Atli, bw-9073
Den här spelevinken är full i bus men jag fick några bra bilder ändå, även om han inte kan sitta still. Börjar skolan på måndag gör han också.

Bless bless

Ny helg, nya bekymmer

Men kvinna har tendenser att göra som strutsen vad gäller bekymmer, stoppa huvudet i sanden och låtsas som inget har hänt. Men jag tar mig i kragen till sist, mammas flytt, never ending story … Guldarmband som bara är borta, ingen större ko på isen men det gör ont. Hon ville ge dem till mig för ett par månader sedan men jag sa nej tack, det tar vi senare och jag lade in dem i hennes linneskåp i sovrummet. Sen fick hon ju plötsligt plats på ett boende som hon flyttade till i all hast. Armbanden försvann i samma veva och jag tänkte att mamma tog dem med sig men icke, de finns inte. Jag har vänt upp och ner på hennes lägenhet och jag har sökt igenom hennes nya boende, borta! Bara borta och det gör så jävla ont, speciellt det armbandet som mamma fick av pappa 1963 när de var i Rom och jag fick bo hos mormor under tiden de var borta. Nu har jag i alla fall polisanmält förlusten men jag räknar inte med att få se de där armbanden igen. Fasen vad jag ångrar att jag inte bara tackade och tog emot armbanden när hon väl ville hon ge mig dem. Pappas guldringar och hans guldklocka låg i alla fall kvar där jag lagt dem. Fortsättning följer …

Vi var till mamma en kort stund i dag och satte upp fotot på Ruff (hunden som mamma fick av sin bror när jag var åtta år) som efter några år blev min hund, en schäfer som lydde minsta vink och envisades med att bära allt i munnen, tidning, pinnar, sitt eget koppel, väska full av biblioteksböcker … ett jäkla bra foto på Ruff, lite urblekt efter alla år på väggen men likväl Ruff! Jag minns honom som i går, han låg i min säng och sandade ner hela sängen men hoppade ur den när jag kom hem från skolan för att sätta sig i hallen och se olycklig ut, han ville gå ut på äventyr (kissa). Kopplet var med på varje promenad men jag satte det aldrig på honom, han vek aldrig från min sida den jycken ❤

Som en parentes vill jag också berätta att Ruff fick följa med min pappa till jobbet när jag hade extra långa skoldagar …

Så, nog om minnen. Igår kom miljöfiskbilen och som alltid, så hade han ju extra bra pris på någon vara, den här gången var det hummer. Han hade två stycken kvar och sålde dem för halva priset. I kväll har vi alltså ätit hummer med ett väldigt gott Riesling vin till och dragonmajonäs och surdegsbröd …

img_1812

img_1813
Iceman spenderade flera minuter på YouTube för att kolla hur man delade en hummer …:-)img_1810
Surdegsbrödet var väldigt gott till hummern, tillsammans med dragonmajonäsen blev det en gourmetmåltid 🙂
Behöver jag berätta att brödet är gräddat i morse och majonäsen är egentillverkad?

img_1816
Nä, tänkte väl det 🙂

Bless bless

En bra dag och massor av skryt

Kvinna gick upp kl 6 i morse, en lördagmorgon(!), jag hade en surdeg som skulle bråkas med. Inte var jag direkt pigg men det var bara att sätta igång. Ner i köket och fram med köksassistenten, i med surdegen jag satte i gårkväll och i med mer mjöl, vatten och salt efter en liten stund och så köra assistenten några minuter tills degen såg bra ut. Den ska vara kladdig men inte fastna på fingrarna, påminde lite om slime faktiskt när jag var nöjd med den. Hällde ner degen i en oljad plastbytta för att jäsa en timme, för att sen vända på degen lite kors och tvärs och en gång till efter 30 minuter och ytterligare en gång efter 30 minuter. Så skulle den ligga där och vila och växa i sin bunke till dubbel storlek. Efter melodikrysset fick det vara färdigjäst.

32554356-e05b-4d15-9d72-4d5820599fed
Det här är så kul och spännande, kanske för att det är första gången jag lyckas utan att fuska med tillsatt jäst, det behövdes inte.

1cb1cef0-2472-42bd-a426-1cae47a5a688

Efter 35 minuter i ugnen så fick bröden komma ut för att svalna. Spänningen är olidlig, hur ser de ut inuti …  men de måste svalna innan jag skär i dem. Suck, inget är som väntans tider.

img_1470
Titta så fint brödet är. Gissa om det blev gott! Vi hade kidsen här på lunch, alla berömde mitt bröd och hela brödet som jag skurit upp gick åt. Inte utan att jag gav mig själv en klapp på axeln. Det är så kul när en lyckas.

Nu tänker jag skryta åt Iceman …

img_1471
Han har upptäckt att flera utav de mindre hålen har blivit igenpluggade av någon insekt, förhoppningsvis är det bin som lagt ägg där.  Nästa år, då blir det bara småhål i en ny planka, säger Iceman med ögon som lyser av lycka. Kvinna befarar att hela slänten kommer vara full av plankor med småhål om något år eller så.

Bi-8294
Här är i alla fall ett bi som tagit ett ledigt hål i besittning. Den hängde så där jättelänge och till slut sprang jag efter storkameran, macroobjektivet satt på som tur var och jag hann med en bild sen flög biet sin väg. Så spännande att följa fortsättningen.

Sen begav sig alla kidsen hemåt, alla utom lilla A, som blir kvar här över natten. Vi sitter för övrigt i varsitt soffhörn i skrivandes stund. Lilla A med sin ”mypad”, spelandes spel. Han frågade om han fick spela ett spel nyss och berättade att man dog där i spelet men så kom man tillbaka. Så kvinna motfrågade, får du spela det där spelet för mamma och pappa? Nej, det får jag inte sa han då. Ärlig liten kille och så var den saken avgjord.
Inte är du nittiotusen år, är ett konstaterande som är återkommande i kväll.
Iceman sitter ute på altanen och läser om solitärbin, han kom nyss in och berättade att det var 20 grader därute, tycker väl att vi ska komma ut till honom, kan jag tro.

När lilla E kom hit med sin mamma idag, fick kvinna en spontankram. Den gjorde gott kan jag säga och jag växte flera meter. Den mammakära pojken är lite svårflirtad den första kvarten men sen brukar det lossna, därför kändes det extra varmt i mormorshjärtat när jag fick en kram på direkten. Mormor kan han säga också och hur kul är inte det, Moomoo …

Bless bless

Blodad tand

Eller kanske ska jag skriva blodad tand igen, kvinna har varit på förut och gett upp men nu är jag där igen. Att baka bröd, surdegsbröd! Vi var hos goda vänner i helgen och jag fick med mig en surdegsgrund hem. Micke som jag av någon konstig anledning ”döpte” till Janne när vi tog avsked, har bakat surdegsbröd i flera år. Självklart bjöd han på sitt hembakta surdegsbröd när vi åt. Väldigt gott, hela måltiden var väldigt god, han är väldigt duktig på att laga mat den där Janne … Det är alltid väldigt spännande att bli bjudna på mat av dem, herr och fru Johansson, en vet aldrig vad det blir till middag, bara att det alltid är vansinnigt gott.

Nåväl, idag matade jag min surdegsgrund för andra gången sen jag fick den.
img_1402
Men först satte jag en surdeg att baka på i morgon.

img_1401
Nu ska det här kletet jäsa under natten och sen ska det tillsättas mer mjöl och vatten och lite salt, för att sen arbetas i en matberedare i x antal minuter och jäsa igen i x antal timmar. Kvinna tänker vara så fräck att hon tar med sig hela limpdegen till jobbet och bakar färdigt där. Så, om det lyckas med limpdegen, blir mina killar glada för hembakat bröd … och om inte,  så vet jag att personalen uppskattar mitt bröd och äter det gärna.

img_1403
Två nya böcker att ställa i bokhyllan har jag också

” Ankan kom in på puben, frågade bartendern: Har du bröd? Nej, jag har inte bröd!
Har du bröd? Nej, jag har inte bröd!
Har du bröd, fortsätter ankan envist? Nej, jag har inte bröd, svarar bartendern och fortsätter du att fråga om bröd spikar jag fast näbben din i bardisken …
Har du spik?
Bartendern svarar: Nej jag har ingen spik!
Ankan: Har du bröd?

Bless bless

Black friday, black week, black weekend

Min mail, sociala medier, sms osv, är översållade av erbjudanden, blir jag trött eller blir jag vansinnig?

Ja nog är det svart allt! En misstagsbild när jag lade ner telefonen, tycket den passade ypperligt till detta inlägg. Annars vaknade jag vid sjutiden i morse och med mycket energi i kroppen, måste göra något var min tanke. Kvinna satte i gång med bullbak, närmare bestämt lussebullar … nåt ditåt i alla fall.

Så kan det bli när en glömmer att hälla över degen i en bunke ….

Det blev en skaplig degklump till slut …

Som blev till gifflar i diverse storlekar, gifflar med en liten chokladbit i …

Inte dumt alls, riktigt gott … om du är intresserad av receptet så hittar du det här Jag hade dock 70% mörk choklad istället för vit.

Bless bless