Hundar · Jobb · Södertälje

Skitväder och helg i Kabelina

Det regnar, termometern visar 3 grader ute och 20 grader inne. Kvinna fryser.

Voff börjar bli rastlös och behöver ut och nosa av sig …

Efter långpromis

Iceman tog en långpromis medan jag satt kvar i värmen och stickade på en tröja. Värme o värme allt är relativt …

Sen kom de hem dyngsura av regn, voff fick vackert ligga kvar med badlakanet över sig och Iceman begav sig ut i skogen igen med skånk och blod. Han skulle lägga ett viltspår minsann, i regnet! Sent påkommet och snart mörkt så det fick bara ligga ca en timme. Det blir ju mörkt så jäkla fort så här års. Sen har jag anmält intresse för en viltspårskurs, tänkte uppgradera voff till viltspårschampion så småningom … och en bronsmedalj i personspår framåt vårkanten ska vi nog få till också.

Så fick jag då äntligen upp värmen. Jag började laga mat! Strax visade termometern 25 grader! En liten stund var det varmt och skönt men det var bara en kort stund.

Pannbiff m klyftpotatis

Nu är temperaturen nere på 20 grader igen och det är hyggligt skönt här. Så på med en fleecetröja, den kan göra stor skillnad …

Kvällen har inletts, stickningen börjar ta slut och jag måste byta ut rundstickan till en kortare variant som jag förstås inte har med mig.

Snart färdig

Annars då? Jo jag jobbar på! Veteranpoolen ringer lite då och då, undrar om jag kan göra ditten eller datten. I veckan tackade jag nej till ett jobb jag blev erbjuden. Enligt en pensionsförsäkring som jag har får jag bara jobba 8 timmar/vecka och med mina beräkningar skulle jag överskrida de timmarna med råge om jag hade tackat ja till det jobbet. Att jobba lite då och då är bara kul och sen att få träffa andra människor är också roligt. Nästa vecka väntar nya äventyr.

Bless bless

Hemma · Hundar · Södertälje

Vilodag

Med andra ord ingen av oss lade spår i dag, vi vilade men måste trots allt göra något med voff.

Vi åkte ut till Almnäs och tog en promenad i omgivningarna. Hur tråkigt det än ser ut med fallfärdiga byggnader och rester av militäranläggningen som en gång fanns där så trivs kvinna att vara i området. Det finns hur mycket som helst att upptäcka och promenadvänligt är det också.

Lilla voff gillar också att vara på Almnäs, mitt i veckan efter semestertider, finns där inte så många andra människor att ta hänsyn till. Det finns dock gott om fåglar och andra intressanta djur, så långlinan fungerar som en säkerhetslina för oss, lämplig att trampa på och hindra hans framfart när han ser något intressant.

Gott om stenar att hoppa upp på finns det också, blir ofta en godis då.

5 kilometers promenad blev det och inte en människa i sikte, förutom vi två.

Han har full koll, eller ja nästan i alla fall, det tar en liten stund innan han upptäcker att en av oss saknas. Det är oftast jag som försvinner ner i något dike eller bakom en buske. Sen tar det en halv minut, om ens det, så fattar han att jag är inte med längre och ska leta reda på mig.

Han är oss väldigt kär, den här lille voffen.

Till sist!

En kär vän, som vi alltid kommer att sakna, har lämnat oss.

Bless bless

Hemma · Hundar · Södertälje

Känslan är ny

Det känns helt ok att vara lyxhustru, det är inte så tokigt, faktiskt riktigt härligt. Jag har inte förstått innebörden än bara, kommer på mig själv att tänka att det är skönt att vara ledig men snart ska jag jobba igen … men jag behöver inte gå till jobbet igen!

I dag åkte vi ut till Svartbro och spårade med andra hundmänniskor från hundklubben. Det gick som tåget förstås. Han skuttade fram i blåbärsriset och jag hade svårt att hänga med. Spårslutet markerade han men valde att fortsätta med nosen i backen, som om han sa att jag vill ha mer …! När vi sen kom hem åt jag lunch och voff gick bakom soffan för att sova.

Efter att vi vilat lite tog vi en promenad ner till kanalen och tittade på människor och hus … Han var trötter min lilla voff, stannade titt som tätt. Var det inte fåglar som skulle studeras så var det människor. Promenera 3,6 km tog oss en timme. Varmt var det också.

Det blir nog ett fint område när alla husen är på plats.

I slutet av området finns en rastgård för våra fyrbenta vänner, att bestiga den stora stubben är ett måste och revirmarkera i området likaså. Man måste ju tala om att man varit där liksom.

Även kvinna tycker om inhägnaden, jag sitter där och filosoferar en stund medan voff nosar omkring och informerar blivande besökare att han varit där. I morgon blir det nya äventyr, vi ska ut i skogen förstås men nu blir det viltspår med Lotta och till helgen ska vi gå viltspårskurs, det ska bli kul!

Bless bless

Hemma · Hundar · Jobb · Mat · Södertälje

Första parkett

Titeln tänkte jag ut på hundpromenaden efter jobbet, nu kommer jag inte alls ihåg hur jag tänkte.

Jag måste börja spela in mina tankar, börja tänka högt alltså. Hela blogginlägget var klappat och klart när jag kom hem, det hade jag funderat ut under den 1 timmes långa promenaden. Jag var trött, jycken var trött och jag var trött på jycken, han ska ju nosa i parti och minut. Många gånger kändes det som om jag drog en 15 kilos säck efter mig, kvinna ville bara hem, voff ville det inte. Ju närmare hemmet ju tyngre blev han. Som jag har förstått det är det typiskt Finska Lapphundar, de vill inte gå hem … Nu ligger han under soffan och surar, ska bli intressant att se hur han kommer ut därifrån …

img_4751

Fredag i dag och en vecka närmare min pension, som jag längtar. Det är inte lätt att få 49 boendegäster och personal att vara nöjda med maten. Somliga äter inte fläsk, andra äter inte fisk, en del vill inte ha ris, alla vill ha potatis … hur vi än gör så blir det fel. Häromdagen kom en samordnarkvinna till köket och sa att vi serverar potatis alldeles för ofta och tyckte att vi skulle variera med ris och eller bulgur, för näringsinnehållet är annorlunda. Mitt svar: Är man en äldre svensk äter man potatis alla dar i veckan! Oj oj oj!!
Det är som förslag ris/potatis på matsedeln två dagar i veckan men enligt personalen på de olika avdelningarna vill de inte ha ris till maten, de vill ha potatis. Till helgerna skickar vi med både ris och potatis, bara att välja vad man vill koka. Min mamma, 86 år, äter ris för att det serveras, inte för att hon tycker om det, min fd svärfar avskydde ris, det var ingen mat tyckte han men han åt om det serverades.

I dag när jag levererade dagens middag till de olika avdelningarna, gick jag förbi några nyuppsatta gamla foton från Oxbackshemmet, början av 70-talet stod det under bilderna.

img_4739-1

Kvinna gick närmare och upptäckte min mormor på en av bilderna, min goa rara mormor, jag blev så glad så jag ropade högt. Åh, där är min mormor på bild, ingen jäkel hörde eller såg mig. Sen började jag att tänka, hon bodde i Flen på 70-talet och flyttade till Södertälje i början av 80-talet när hennes man dog, två månader innan storson skulle födas. En differans på drygt tio år, hon bodde i egen lägenhet också ett par år innan hon flyttade in på Oxbackshemmet. Så årtalet stämmer inte! Nu blev jag en lite så där petigmesser …

Kvinna fixade en middag hemma i kväll, vilket inte händer så ofta en fredag. Ofta blir det något lätt som ost och kex eller något annat enkelt. Kvinna är ofta och typ väldigt trött på matlagning så här på fredagen. I dag var jag utsvulten på matlagning … ! så jag skickade inköpslista till Iceman, som åkte och handlade när jag var ute och ”drog” voff på promenad.

Det blev en Pitta di Patate, en Italiensk rätt från Pugliaområdet. Receptet hittade jag i en grupp på Facebook.

Vad passar inte bättre än ett vin från Pugliaområdet då tänkte jag. Helt vegetariskt i kväll och jäkligt gott! Passar även till en grillad köttbit om man så vill.

Till sist!
Jag blev ju sjuk i påskas, en lättare förkylning trodde jag först. Sen friskade jag på mig för att bli dyngförkyld dagen efter. Min chef trodde jag fått Covid-19, Iceman hade också misstankar om det, till slut även kvinna när jag läste om symptomen. I onsdags var jag på provtagning och i dag fick jag svar. Påvisade antikroppar mot Coronavirus-SARS-CoV-2. Det känns bra att veta att vi hade rätt i våra misstankar. Iceman har inte alls varit sjuk, vi tror dock att han också fått en släng av Covid-19, han var otroligt trött en vecka innan jag blev sjuk, så antagligen är det han som smittat mig. Kvinna ska nog döpa om Iceman till Ironman, inget biter ju på honom …

Bless bless

 

Barnbarn · Familj · Foto · Hemma · Hundar · Södertälje

En bra helg

Även om jag inledde helgen med ledsamt avsked på fredagen så känns den väldigt bra och avkopplande. I går bad Iceman mig att ta fram storkameran till idag, han ville byta omslagsbild på Facebook. Så jag lydde, tog fram Canonen och gick loss på trädgården, vovven och lite senare, delar av Matthiasfamiljen, för att till slut fota den däringa omslagsbilden till Icemans faceboksida.

Sarah Bernhard pion

Jag har inte fotat med storkameran sen i april och vad konstigt det kändes. Hur gör man nu liksom … men det gick bra, tills jag skulle föra över bilderna från kameran till min externa hårddisk. Hårddisken har somnat in, den ville inte vara med och leka längre. Så det var ju bara att ladda ner bilderna på datorn, vilket tar mängder med utrymme. Kvinna verkar ha otur med sin digitala värld, telefonen, paddan och nu externa hårddisken.

Så över till min blomsterätare, min lilla voff. Till dags dato har han bitit av alla stjälkar till en klematis, bitit av grenar till smultronschersminen och paradisbusken, smakat på mina irisar, nosat på min tobaksblomma …

Han säger att han är oskyldig, kvinna säger att han har en blomma (räv) bakom örat …

Trots allt är han en riktig liten nallebjörn, fylld med kärlek och bus. Jag har anmält honom till spårprov i augusti, håll alla tummar och tår att det går bra.

Den lilla kärnan av Icemans hjärta

Den stora kärnan av Icemans hjärta rymmer så många fler än bara dessa tre …

Bless bless

Bak · Familj · Hemma · Hundar · Jobb · Södertälje

Första veckan …

utan min kollega, han har semester i tre veckor. Så nu dansar kvinna på bordet varje dag och jag ror skiten land också, med lite hjälp från en praktikant. Hon är hos oss 4 timmar tre dagar i veckan, det är värdefull hjälp. Att plötsligt få hela ansvaret själv på axlarna och ha koll på lunch, middag, efterrätt och kvällsmål till 50 personer är inte lätt när man inte haft något ansvar innan men jag fixar´t! Så den här veckan som gått har jag boostat mitt ego något enormt. Hurra för mig 🙂

Nu ska jag roa mig på jobbet i två veckor till, sen blir det som förut … i några veckor, sen är det morsning och good bye, kvinna längtar!

I dag var jag och sa ett sista farväl till min kära kusin, jobbigt och ledsamt men samtidigt roligt att träffa de andra kusinerna och kusinbarnen.

Snodde bilden från min kusin.

Innan jag åkte i väg till begravningen preppade jag ”surne” och för säkerhets skull satte jag honom i en folielåda, han kanske svämmar över tänkte jag.

Mycket riktigt, han var kraftfull

När jag sen åkte hemåt igen blastrade jag skallen med ZZ Top och annat tunggung på hög volym, jag gillar inte ZZ Top … eller annat tunggung heller för den delen men det kändes bra just då.

Väl hemma satte jag degen, så i morgon blir det färskt surdegsbröd till frukost.

Snart åker de in i kylen för att gräddas i morgon bitti

Lilla voff han utmärker sig genom att välja de mest konstiga huvudkuddar

Är det inte trädbitar så är det leksaker, sover gott gör han i alla fall.

32 grader 17.30 jag svettas, för att inte tala om hur det är på jobbet, jag svettas då också … Bless bless

Barnbarn · Familj · Hundar · Södertälje

Snart midsommar

Det sägs ju att fågelkvittret slutar lagom till midsommar, det stämmer inte, pippisarna har redan slutat kvittra till helgen som var. Det är ångestladdat tyst, inte kul! Endast koltrasten är vaken.

I dag funderade jag på om min tinnitus hade förändrats till samma melodi som glassbilen. Den där jäkla glassbilen säger jag. Den tutar i ett, flera dagar i veckan. Kvinna är så less på den.

På eftermiddagspromenaden släppte jag kopplet till lilla voff, oj vad han sprang. Fram och tillbaka, runt omkring mig. Jag riktigt såg hur buset lyste om honom, försök och ta mig om du kan, sen stack han. Plötsligt var han borta, jag såg honom inte. Däremot såg jag mitt hjärta hoppa ur kroppen och alla möjliga tankar svischade förbi i knoppen. Sen stod han där framför mig igen med buset lysande i ögonen och tungan hängande som en slips. Det här var så kul sa han med sin glada uppsyn. En gång till, snälla … ! Vi gick hem förankrade i varandra via ett lädersnöre! Hemma släppte jag ut honom på baksidan och där låg han och flämtade en bra stund innan han somnade utslagen på gräsmattan.

5c31c070-baaa-4ac7-8292-45d64f2adb22

Vi har gått en kurs med voff nu under vårkanten, en spår och lydnadskurs på hundklubben vi är med i. Som slutuppgift skulle vi skriva ner våra mål och tankar vi har om framtiden och skicka till kursledaren. Kvinna funderade ett par dagar, sen skrev jag ner vad jag kommit fram till, kanske ouppnåeligt eller inte, vi får se. Mitt mål innehåller bl. a. att avlägga ett spårprov, så nu gäller det att lägga manken till och jobba på det. En allmänlydnadskurs i sommar och en tävlingslydnadskurs i höst. Ja med tanke på att jag ska bli pensionär och inte ha ett jobb att gå till, behöver jag sysselsätta mig … och voff …! Det blir en uppföljning på hundklubben i december, det visar sig hur vi landar beträffande målet, om vi (jag och voff) klarar av det.

I helgen firade vi dotter som fyllde år, vi var bjudna på fika till deras sommarställe strax utanför Nykvarn. Vackert väder och varmt, både i luften och den lilla sjön. Iceman badade och lilla voff blev skvatt galen när han såg sin husse simma i vattnet.


Lilla Es keps blåste i sjön och han ville absolut ha den tillbaka, så mamman i hans liv skuttade ner i böljan blå och fiskade upp den blöta kepan. Lilla E var nöjd och glad och visade stolt upp sin blöta keps för mormorn och Iceman. På vägen upp till stugan såg jag svansen på en orm, precis där lilla voff satte sina tassar. Den var snabb som attan och jag hann inte se något zickzacksmönster på det lilla jag såg av ormen, så jag bestämde mig för att det var en snok. Att inte voffen reagerade på ormen förvånar mig, han trampade glatt vidare, förstod ingenting av uppståndelsen som blev …

Uppe vid stugan blev det fika och mys med den minsta lilla E, drygt fyra månader nu och han växer så det knakar.

Jag får passa på att önska er alla en glad midsommar, själv ska jag jobba … 🙄 Bless bless

Hemma · Hundar · Jobb · Södertälje

Nä nä, jag vill inte bada!

Kossorna som är här är väldigt intressanta!
Hallå, ser du inte att vågorna går till anfall?

Vi försökte få lilla voff i vattnet, det gick så där.

Jag sitter bra här, bada kan du göra själv!
Förresten så är jag nybadad och blank och fin i pälsen.

Varmt så in i h-vete är det i dag, kvinna sitter i skuggan och pustar. Iceman pysslar med ny trädgårdsbelysning och mumlar för sig själv. Efter stoppet vid Brandalsund tog vi en sväng till Nora trädgård, strax utanför Trosa. Egentligen är jag på jakt efter japansk malört men det gick bra att komma hem med andra blomster också.

Kvinna resonerar som så, att ska jag tillbringa hela sommaren på los altanos, ska där vara blommor både högt och lågt. Nu känns det som jag kommit en bit på väg.

I går var voff och kvinna till täljehus och träffade jobbarkompisar från härbärget, där jag jobbade förut. Många skratt och tokerier och minnen. Det var riktigt roligt att ses och förhoppningsvis blir det snart igen. Jag blev lite full i skratt när jag åkte hem, jag hade en öppnad prosecco i mugghållaren. Tänk om om polisen hade stoppat mig, då hade jag garanterat fått blåsa i alkomätaren. Kollegan tänkte hälla ut den, för att frakta den på cykeln skulle bli svårt. Nu står flaskan i kylen med en sked i flaskhalsen. Kolsyran stannar kvar då sägs det. Jag ska snart testa om det stämmer.

Till sist! Nedräkningen är startad. 😁 Bless bless

Familj · Hemma · Hundar · Södertälje

En sorgens dag

Livet går vidare, vissa dagar är tyngre än andra dagar men på något sätt hankar man sig fram ändå. I dag var en jäkligt tung dag, tidigt i morse fick jag reda på att min kära kusin gick bort igår. Vi som skulle gifta oss när vi blev vuxna …  Han som alltid har funnits där i bakgrunden, alltid så kul att träffa på honom även om det inte hände så ofta.

Vila i frid min älskade Lasseman ❤️ Du påminde så mycket om din farbror i ditt sätt att vara och även han gick bort alldeles för tidigt. Kanske hade ni något mer gemensamt än bara sinnet …

Vardagen finns kvar och trots all sorg måste den fortgå …

Vi tog en förmiddagspromenad med lilla voff.

Han gillar att hoppa upp på stenar, stubbar, parkbänkar … 

I dag var också första gången på läänge som jag var med in i affären för att handla mat. Det var roligt och jag hittade så mycket att handla …

Så gjorde vi också ett besök på plantagen för första gången i år … och så skönt att få tankarna på annat …

Nu vill jag inte ha någon nattfrost!
Ingen nattfrost som sagt!

Det är en fröjd att njuta av denna kära lilla voff som är full av upptåg, snor husses skor i parti och minut. Älskar att titta på när tåget far förbi och bara måste stanna på promenaden och titta på när grävskopan arbetar en bit bort … som en liten människovalp …

Här sover han i vår pygmeträdgård som den bebis han är, helt utslagen och helt omedveten om världen.

Till sist! I dag har jag blivit ännu säkrare på mitt beslut att gå i pension i höst. Livet är kort och det gäller att trivas med livet, inte bara jobba och gno och så plötsligt är det slut.

Vila i frid Lasse ❤️ 

 

Hemma · Hundar · Södertälje

Dagens göromål

Det är lördag och till frukost är det mellokrysset förstås, det gick bra som det ofta gör. Vi är några stycken som löser tillsammans via facebook … Det inte jag kan, kan någon annan, eller så kan vi svaret allihop, kul är det i alla fall.

Jag har börjat pigga på mig men är fortfarande snorig, att jobba är inte att tänka på …

Vi åkte ut åt Enhörnahållet i dag för att lägga spår åt lilla voff. Iceman och lilla voff går spårkurs, kvinna var väldigt sjuk när kursen började, annars var tanken att jag skulle gå den men nu när jag piggat på mig följer jag med som åskådare. Håller avstånd till andra kursdeltagare gör jag också.
Det är kul att spåra säger lilla voff men emellanåt tappar han koncentrationen och börjar sniffa efter andra goda dofter. Ändå känns det som han hela tiden har koll på vart spåret går, för fast han tar alla dessa extra sniffrundor, hittar han slutet på spåret i alla fall till slut. De tre senaste spåren har varit en utmaning för lilla voff … kanske har vi gått för fort fram här … med tre ben (delar) och två vinklar med föremål på mitten av de två första benen, har han tagit de två första benen och markerat bägge föremålen på vägen men haft problem med vinklarna och ledsnat på det sista benet och sniffat runt värre än värst men ändå förmått att avsluta sista benet.

Min lilla stjärna, min lilla stora kärlek … min lilla voff … 7 månader ung! Min toffelmarodör, min blomrabattsförstörare, min medhjälpare i trädgårdsbestyr, gräsmattaförstörare, min lilla voff som blir helt galen när han ser en katt i närheten av vår tomt, mm mm, fyller mitt liv med massa bus och kärlek och sätter guldkant på tillvaron.

Pusslet som Iceman kom hem med på skärtorsdagen lade jag färdigt häromdagen. Kvinna har aldrig tyckt om att lägga pussel förr i tiden, det har varit tråkigt och långsamt men nu plötsligt så var jag sugen på pusslandet. Det är ju riktigt avkopplande och du tömmer hjärnan på andra tankar, det är bara tanken på pusselbiten som du letar efter som existerar. Väldigt meditativt!

img_41122000 bitar, det tog en stund … knappt en månad!

Det är fortfarande stängt för besökare på äldreboenden, så när mamman i mitt  liv behöver mer saft osv. ringer personalen, eller mamma själv och ber oss att åka och handla det som saknas. Sen får vi ringa på porttelefonen till boendet och vänta en evighet på att en personal kan komma ner till porten och ta emot varorna. I veckan var det saften som tagit slut och fel på alla klockor hade hon också sa hon, min mor. Det visade sig att batteriet till armbandsuret tagit slut, det var alla klockor det … Nåväl, i går var vi förbi med fyra flaskor saft och fick en armbandsklocka i retur.  I dag var vi tillbaks med klockan som nu lär hålla ett tag. Hon saknar oss lät personalen hälsa och skickade massor av luftpussar.

Det här med att införskaffa sommarblommor till min pygmeträdgård har jag upplevt som ett problem, jag har ju inte kunnat eller velat heller för den delen, gå in på plantagen för att köpa blomster. Inte har jag velat be Iceman, då jag hade varit tvungen att tala om exakt vilka blommor jag var ute efter, vilket jag aldrig vet förrän jag ser dem. Men i går kom jag på att de brukar ju ha blomsterförsäljning utanför Ica Maxi, så i dag åkte vi dit och jag frotterade mig i blomster och kom hem med ett gäng pellisar, mina favoritblommor … Mer blomsterbehov har jag, är inte nöjd ännu …
img_4120
Nu återstår det att se om de klarar nätterna …

I morgon är det spårkurs på agendan, vi får se hur det går …
Bless bless