Okategoriserade

Ett sanningens ord!

Det finns många tankar och tyckanden om behandlingen av Farstanäs campings framtid! Det är många som tycker att Pigge inte är så bra, sen finns det de som är väldigt kritiska mot Södertälje kommuns behandling av framtiden på Farstanäs. Det köper jag fullt ut! Det finns ingen plan om framtiden trots att politikerna vetat om i flera år att Pigge ska lämna över nu 30 september. Det finns ingen plan, det finns ingen ny arrendator, politikerna vill göra en ekocamping av Farstanäs men de vet inte hur eller vad det innebär! De säger att de vill göra campingen till en femstjärnig camping eller att en fyrstjärnig kanske räcker och det krävs flera miljoner till det och kan kanske vara klart 2023 eller 2024. Under tiden ska campingen vara stängd men öppen för badgäster …

Pigge, den nuvarande arrendatorn ”missade” berätta för långliggarna att de måste lämna campingen senast 30 september. Dvs. de som inte har tillgång till LT (Länstidningen) och bor utanför Södertäljes område, de hade ju ingen aning om detta, när bilan föll vid midsommar. Kan ju berätta att det var många ledsna ansikten på campingen då, rentav förtvivlade. Många av långliggarna är pensionärer sen många år och ser Farstanäs som sitt andningshål, sitt lilla paradis. Låt dem ha det, turisterna får plats de också, oftast kommer de bara för en eller två övernattningar, för att sen dra vidare. Campingen har inte varit fullbelagd någongång under tio års tid. Vad är det för drömfabrik i vilken politikerna lever i Södertälje kommun? Vill de tävla om bästa Campingen i Stockholmsområdet? Glöm då för sjutton inte bort Gålö Camping, att slå dem kräver sin man eller kvinna (politiker)!

Det är så dåligt så jag vet inte vad! Södertäljes värdegrund lyder som följer – Medborgaren först – Respekt för individen – Mer än förväntat … Jo jag tackar jag!

Vi trivs så bra där på ”vår” plätt bakom servicehuset i skogen, i skuggan! Vi alla, som redan är där på campingen trivs ju och behöver ingen fyra- eller femstjärnig camping, det räcker gott och väl med tre stjärnor som det är. Är det fler turister som efterfrågas? Då kan jag berätta att utan långliggarna går inte campingen runt, det går inte att leva på semesterfirande campinggäster eller badgäster heller för den delen! Hur svårt kan det vara att förstå?

Men nu är det slut, vi har hittat en annan plats som vi flyttar till snart, vilket kvinna ser fram mot, vet inte hur fort jag vill lämna detta sjunkande skepp. För det tror jag att det är, ett sjunkande skepp. Det kommer inte att bli något vettigt av detta, kvinna har ingen som helst tillit till politikerna i Södertälje kommun!

En sak till, glöm inte bort att Södertälje kommun är en arbetarkommun, gör man om Farstanäs camping till en fyra- eller femstjärnig camping kanske det inte blir så många kommuninnevånare som har råd att ställa sin husvagn där då!

Brist på badgäster vid halvdant väder!

Detta är min åsikt! Bless bless

Okategoriserade

Vi chansade och förlorade

Nu är det klubbat, alla långliggare på Farstanäs Camping ska lämna senast 30 september. Så nu letar vi ny plats, nytt ställe!

Altanen tar vi ner igen när det blir dags.

Något sommartält tänker vi inte sätta upp, alldeles onödigt, vi sätter upp vintertältet i stället. Positivt med trädäcket är att det kommer inte in så mycket skräp, grus, sand i husvagnen, det mesta stannar kvar ute.

Kommunen säger att långliggare inte genererar någon inkomst utan att det är badgästerna som är inkomstkällan. Kan ju vara en sanning i det … I går morse när Iceman tog morgonrundan med voff gick de förbi parkeringsplatsen. Han såg fem bilar med pbot, jag såg två bilar med pbot i dag. Det är 700 kr i böter om man inte erlagt p-avgift. P-avgiften är tio kr i timmen och det är många som besöker Farstanäs, så kanske får kommunen in så pass mycket pengar att det går runt … med hjälp av badgästerna!

Glöm för allt i världen inte glassförsäljningen, måste vara en stor inkomstkälla i värmen. Av alla strandgäster jag sett så har varannan matsäck med sig, oftast en pizzakartong, ja faktiskt en hel trave pizzakartonger, eller salladslådor … Restaurangen är det inte många som besöker dagtid … Kvällstid har jag ingen aning om, jag lagar min egen mat som är bättre än vad du kan få på restaurang. (Nu var jag kaxig, jag vet!)

En säsongare betalar 20 000 per år + el. Vi är ca 130 st … ja ni kan ju räkna själva!

Nu säger kommunen att de ska satsa på ekocamping men det är ingen som vet vad det innebär!

Säsongsliggarna hindrar tydligen övriga campare till fina platser och att besöka hela naturreservatet. Hur många badgäster besöker Farstanäs vintertid? Kommungubbarna har nog inte gått på någon av de markerade promenadvägarna eller i skogen för den delen. Skogen är ett plockepinn av nedfallna trädstammar och ris, stigarna är leriga och inte alls promenadvänliga. Kvinna jämför med Vårsta naturreservat, där kan vi prata fin skog och fina promenadstigar kors och tvärs i skogen!

Känslan jag hade i helgen var tung och jag upplevde att folket runt i kring också var modfällda, en säsongsgäst höll som bäst på att plocka ner sin altan, sitt stand by tält mm. Två andra har redan lämnat, en annan har satt ut annons på sitt stand by tält, inköpt 2019. Det var inga glada tjo och tjim varken fredag eller lördagskväll som det brukar vara. Hoppet försvann vid midsommar, där föll bilan.

Vintertid finns inga badsugna gäster, knappt några besökare alls. Utom säsongsgästerna då, som kommer fredagkväll och stannar till söndag. Njuter av tystheten och lugnet, promenerar utmed stranden och njuter …

Nog sagt, det går säkert att räkna ut vad jag tycker och tänker om det hela!

Vi har i alla fall haft en väldigt härlig helg på Farstanäs Camping med god egenlagad mat och gott att dricka till.

Besök av ekorreungen fick vi idag också, voff blev galen så klart!

Han eller hon, jag vägrar använda hen, kom skuttandes på gräsmattan och började äta på en svamp som växte där. När ekorren sen hörde voff tog han svampen med sig upp i trädet, åt lite av den och stoppade in den i en ficka i barken och hoppade vidare till tallegren. Gjorde inte illa sitt lilla ben vill jag bara påtala.

Bless bless

Okategoriserade

En bra helg

Trots att det regnade mellan varven så har vi haft en bra midsommarhelg på Farstanäs. Det sista på altangolvet är gjort och nästa helg är det dags … förtältet ska upp, om det inte blåser storm eller regnar!

campingen var knökfull av folk och fä

Kl 13 så var det dags för dans runt stången, flertalet barnfamiljer var nog där och dansade. Kvinna spionerade på håll men tog inte något foto på festligheten.

Det regnade så väldigt på fredagsmorgon så jag tänkte att det är lika bra och packa ner maten och åka hem. Sen öppnade jag husvagnsdörren och kikade ut, det duggade knappt. Regndroppar på husvagnens tak låter värre än vad det är, vi tog i alla fall bilen in till Södertälje och hälsade på mamman i mitt liv. Hon var pigg och glad för ovanlighetens skull, ofta ligger hon i sängen när jag kommer förbi men inte i dag.

Iceman har invigt uteduschen, det behövde han efter han slitit hårt med de sista plankorna, bild finns men visas ej! En kall dusch utomhus livar upp sinnet.

Jag tog en promenad med kameran, tänkte jag skulle få till en bild på en tärna, gick väl så där.

På midsommardagen kom lilla E på besök med sin mamma, självklart skulle det badas.

Full fart mot vattnet, inte var det kallt inte … brr! Mormorn badade fötterna, det fick räcka.

Det var inte bara fullfart mot vattnet, det var full fart hela tiden, att de orkar de små liven. Mormorn var helt slut när de åkte hem frampå eftermiddagen. Fantasi har de också, från vattenpölsmonster till rymdfarare …

Kvinna lekte lite i redigeringsprogrammet …

Så försökte vi få voff att simma, det gick så där …

Till sist!

I morse när Iceman tog ut voff på morgonrundan tog jag kameran och en kopp kaffe och gick upp på kullen bakom husvagnen. Tänkte att jag kanske kunde få se en fisktärna men icke, jag hittade en sötnöt i stället.

Bless bless

Okategoriserade

Igår hände det

Det som jag gått och ojat mig över i flera dagar hände så i går. Vi höjde Kabelina till skyarna, ja kanske inte riktigt men dryga 60 cm rakt upp i luften i alla fall. Bara så där, poff så stod hon där med hjulen i höjd med altangolvet.

Nu är vi också en av alla de där som höjt upp husvagnen skyhögt. Jag tycker det är fult, skitfult och det känns som riskfyllt att gå in i en sån där uppallad vagn … Killarna som jobbar på campingen hjälpte oss att fixa det här och de borde ju veta vad de gör tänker jag. Det tar nog ett par veckor innan jag vant mig.

Dansbana har vi i alla fall, så i midsommar kan vi ta oss en svängom … eller så sätter vi upp förtältet på midsommarafton, eller så tar vi det bara lugnt och fint. Kanske regnar det till och med, vem vet …

I dag bytte jag objektiv på storcanonen och tog en svängom i min pygmeträdgård, hälften av bilderna kasserade jag så jag måste ta en ny runda snart.

Det är varmt och kvavt, voff lider, att gå på längre promenader mitt på dagen har jag slutat med. Det får bli några korta varianter i stället.

Bless bless

Okategoriserade

Det har hänt något med voff

Han är inte som han var för en månad sedan. Han har, sedan jag var sjuk i covid förra påsken, reagerat på när jag hostar eller nyser. Han har då gått i från mig för jag låter otäck, nu kommer han till mig istället. Med låg profil och svansviftande, hosta/nys inte matte …

Plötsligt har poletten ramlat ner, han tar sig upp på övervåningen hur lätt som helst. Trappan han som liten inte fick gå i klarar han av galant. Igår fick han för sig att husse kommit hem och när voff inte hittar sin husse på nedervåningen springer han upp för trappan och letar efter honom. Voff hörde grannens bildörr stängas och trodde det var husse som kommit hem, tidpunkten stämde ju, det måste vara husse, var är han …

I morse kom han upp och väckte mig med sin kalla nos i mitt sovande plyte. Vilket uppvaknande och för att kolla att jag verkligen vaknat ställer han sig med framtassarna i sängen, när han ser att jag reser på mig springer han nöjd ner för trappen. Kan ju inte bli annat än glad!

Så har vi det här med spår … Han går som tåget de första hundra meterna, sen tar annat över. Han sniffar runt i kring för att sen snurra till det rejält, han tappar spåret och gnistan, ser mest ut som han vill gå hem. I går var vi ut i skogen, jag lade ett viltspår (med blod och klöv). Utan snitslar (jag behöver träna på att lita på jycken), i spårappen hade jag koll och jag visste var spåret började och slutade … Sen tog vi en promenad i en annan skog … och gick vilse, hade ingen susning var jag var, så jag traskade på och förstod snart att jag går åt fel håll, hamnar i ett stort kalhygge, traskar på. Hittar svinskit och uppbökade områden och kommer fram till väldig tät ogenomtränglig skog, mera svinskit och uppbökade områden, här bor svinen … Vi vände och så kommer jag på att i Volvo on Call borde jag se vart bilen är, mycket riktigt, jag hittade bilen och plötsligt sken solen igen. Det var en pärs, nästa gång ska jag sätta på sportstrackern före jag börjar gå i en okänd skog.

I dag 23,5 timmar senare så plockar han upp spåret galant och går som tåget ca 200 m sen är det klippt, han snurrar, kissar, sniffar, går åt fel håll … Kan bara bromsa honom när jag ser att det är åt fel håll han går, sen får han upp spåret igen och travar på. 50 meter före slutet hade jag korsat en bred stig och tänkte där kommer han av sig igen men så fel jag hade. Han klarade av det, jippie.

Till sist

Har du ormfobi ska du nog sluta läsa nu, hejdå.

Helgen tillbringade vi i husvagnen och på lördagen när vi sitter ute på ”tomten” ser Iceman en orm. Oj, en orm måste ta ett kort … svart och lång. Är det en snok eller huggorm? Det finns snokar utan gula prickar bakom huvudet även om de inte är så vanliga.

Hämtar storkameran i husvagnen och slänger mig på marken, Iceman har koll på ormen med hjälp av lövräfsan. Försöker fokusera på ormens huvud men det är svårt, objektivet vill inte som jag vill. Teleobjektivet sitter på kryp längre bort kvinna! Backar lite och där så kommer ormen in i fokus, hyfsat bra i alla fall, jisses så spännande. Ormen börjar härskna till och väser, låt mig vara! (tänk att jag hörde när han väste :-))

Så kommer då nästa tanke, ormen rymde ner i ett hål i marken när Iceman försökte plocka upp den på krattan, kommer ormen att finnas kvar i vårat revir när vi kommer ut till husvagnen nästa gång … Då har vi problem … Voff är lika tokig att bita orm som han är att bita sork och nästa gång kanske voff inte har trasslat in linan i träd och bord …

Bless bless

Okategoriserade

Lugnet före stormen

I helgen förstod jag att vi har nog den blåsigaste platsen på hela campingen, det blåser fan alltid på oss. Promenerar man upp till servicehuset, vilket sker i alla fall en gång om dagen, är där rena rama sommarkänslan. Folk sitter i kortbyxor och t-shirt och bara myser i vårsolen, själv kommer jag upp från blåshålet i stor stickad tröja och vindtät jacka. Kvinna smälter bort och vet inte var jag ska ta vägen, av med jacka och tröja och passar på och njuta på väg mot köket/diskrummet. Sen får man bylta på sig igen, nu vill jag ha riktig sommarvärme. Skuggigt och blåsigt där Kabelina är parkerad, kvinna och lilla voff kommer att trivas som fisken i vattnet … i sommar, än så länge fryser jag bara men det blir bara bättre och bättre, värmen kommer … snart!

I går åkte jag ut till campingen för att plocka med mig hem det jag glömde i söndags, glömmer alltid något därute, litet eller stort. Den här gången var det något litet men ack så viktigt. Voff börjar känna igen sig när vi kommer till campingen och börjar pipa vid infarten där han sitter bak i skuffen och tittar ut. Kan inte komma ut fort nog och att sitta fast i lina bekommer honom inte ett dugg. Vi tog en promenad i omgivningarna …

Jag såg sädesärlan, jippie och ett gäng ejdrar, storskrak och skarv. Måsarna och korparna är vardagsmat för ögonen och skicket inget glädjefnattskutt till den övriga delen av kropp och knopp. Jo, korpen gör nog det vid närmare eftertanke … Årets första sädesärla skickar dock mängder med glädjefnattsignaler.

I dag var vi till lilla familjen för att spana in lilla voffs lillebror, the one and only, Bula. Voff som fick vänta i bilen när kvinna var in och gosade, inspekterade mina händer noggrant när jag kom tillbaks för att hämta honom. Dags för en promenad med syster yster. Men först en tur i hägnet …

Hej vad det flängdes omkring i hägnet som finns så lämpligt intill Lottas hus.

Till sist

I kväll började vi en kurs i allmänlydnad, inte för att voff behöver lära sig lydnad, nejdå, han är ju världens lydigaste hund … hemma och utan störning av andra hundar, katter, rådjur … är han jätteduktig, det är när det finns annat omkring som han får det jobbigt med lydnaden och blir lite galen. Han fick träna på passivitet i kväll och det var skitjobbigt att titta på alla andra hundar som fick springa kors och tvärs. Bara titta inte hälsa, sitta fint bredvid och bara glo, så frustrerande. Måste göra något, bita på kopplet, bita mattes hand, pipa lite, sitta fint bredvid … faan vad jobbigt, hit med en godis … Mera godis … Jo jag kan men jag vill inte, måste jag … nosar i gräset, luktar ju så jäkla gott där. Vaddå lyssna på dig? Hit med en godis då … Jag kan ju lyda vad gör vi här, jag får ju inte träffa och nosa på de andra hundarna, herregud så jobbigt. Mera godis …

Bless bless

Okategoriserade

Fågelskådning igen då

Kvinna tänkte ju bege sig ett par mil bort för att skåda fåglar idag men det kom annat emellan. Jag åkte till Lersjön i Lina naturreservat för att göra något av min snopna dag. Jag skulle egentligen till audionomen för att ”få” nya happar på morgonkvisten men det sket sig för hon var sjuk. Jag känner mig lurad på konfekten, här har jag längtat i 2,5 vecka och så är hon sjuk. Jag kom ju av mig totalt, det var först när jag gick ut med voff som jag kom på att jag kan ju faktiskt åka ut till Lina naturreservat. Nu var det lilla voffs tur att bli snopen, gå hem redan? Du sa ju att vi skulle leka …. Stuvade in besviken hund i bilen och gick in efter kameran och åkte iväg till Lina.

alldeles innan han blev besviken …

Väl i Lina var voff glad igen, här var det många spännande dofter utöver det gamla vanliga. Så med det långa benet före traskade vi mot Lersjön. Det var knappt jag hängde med, för han hade bråttom min käre lille voff. Framme vid sjön spanade vi fåglar båda två. Jag band fast kopplet i en stolpe så att han inte kunde rymma den lilla spjuvern. Själv klättrade jag upp i fågeltornet med kameran i högsta hugg. Det blev två årskryss, sångsvan och svarthakedopping.

Efter en stund blev det hög luftfuktighet, så pass att det droppade omkring oss, glasögonen immade igen och det blev lite för blött för att stanna kvar någon längre stund. Vi gick tillbaka till bilen och där fick voff sin höjdpunkt för dagen, en hel flock med hjortar sprang förbi oss en bit upp i skogen. Helgalen voff slänger sig efter dem och när linan tar slut blir det tvärstopp med råge. Upp igen och ett nytt försök att springa efter hjortarna, linan höll nu också. Det är lögn att få honom att lyssna men vi jobbar på det.

Hemma igen planterade jag om mina chilisar, en del av dem satt två i samma kruka och det går ju inte för sig. Mina gamla stickor fungerar som blompinnar, använder ju bara rundstickor nu för tiden.

Mina luktärter som jag sådde från frön av plantan jag köpte förra året ser alltför taniga ut, undrar om det blir något av dem. Chilisarna är på g i alla fall, två av dem har knoppar. Sen vad det är för sort blir en överraskning, jag började så bra med att skriva ner namnen på de olika fröerna men sen blandade jag ihop dem vartefter jag skolade om dem. Sån är jag, ingen ordning alls på mig men jag är lika glad för det. 🙂

Bless bless

Okategoriserade

Fågelskådning på hög nivå

Kvinna drog med sig Iceman, som är mer eller mindre invalid för tillfället. Ischias eller diskbråck lider han av, besök hos doktorn är nära … Nåväl, jag fick för mig att jag skulle åka ut till Pershagen och kolla in en rödhuvad dykand som befunnit sig i småbåtshamnen nån dag eller så. Iceman behövde röra lite på sig så jag stuvade in gubbe, hund och kamera i bilen och for iväg. Det blev ingen kryssad dykand den här gången, men väl storskrake, skäggdopping, sothöna och knölsvan.

Det var ett tag sedan jag använde mig av storkameran, 6 månader för att vara exakt, så jag provsköt några bilder hemma först.

Lilla voff såg intresserat på …

Min kräsna älskade voff, som är väldigt misstänksam mot ovanligt godis. Mina hemgjorda köttbullar till exempel, eller en rå köttbit … men sork går bra … och hästskit … han är knäpp! Eller en köttbit med mycket fett på, man riktigt ser på honom hur det vänder sig i magen på honom, numer hamnar de bitarna i kompostpåsen utan omväg förbi voff.

Tillbaks till fågelskådning, nu har jag fått blodad tand och funderar på att åka till Sörfjärden mellan Strängnäs och Eskilstuna i morgon och spana fåglar. Rordrommen.nu kan man kolla in om man är intresserad. För några dagar sedan begav jag mig till Lina naturreservat för att kolla om svarthakedoppingen kommit än, vilket den inte hade men den är där nu såg jag på artportalen. Så jag kanske åker dit någon av de närmsta dagarna.

Det är fett nice (för att använda sig av ett uttryck som inte hör min åldersgrupp till) att kunna göra vad som faller en in nu förtiden. Jag kan kan lugnt påstå att jag är en glad pensionär.

Bless bless

Okategoriserade

Trädgårdsmästaren är i farten

Min odlarlust har kommit tillbaka efter många års frånvaro. Det är riktigt roligt och nu är mitt hobbyrum fullt med sticklingar, jord och krukor.

slingerkrasse, chili och luktärter

Det lär ju inte bli så mycket resande i år heller tänker jag och då kan jag ju gå bananas vad gäller odling.

I dag var jag en sväng till Plantagen och handlade lite pellisar (pelargoner), fyra små och två normalstora.

Nu vill jag att alla mina små skyddslingar ska skjuta i väg både på höjden och brädden och bli fulla av blommor och frukter.

Lilla voff han letar sork som vanligt på våra promenader. Det är skitjobbigt för rätt som det är rycker han nästan armen ur led på mig när han får känn på en sork. Som tur är har han inte lika lätt att få tag i dem nu när snön är borta. Jag vet inte hur många krakar jag räddat livet på. Två har han haft ihjäl, den ena dog väl av shock och den andra bet voff ihjäl innan jag hann säga flaska. Jag undrar om han skulle äta upp dem om han fick … Hur som helst, jag föredrar när han försöker döda handskar som han hittar efter vägen.

I april ska vi gå kurs igen, vardagslydnad denna gång, inte för att jag tror att voff kan lära sig vett och etikett men den här kvinnan kanske får lära sig något nyttigt.

Annars går dagarna fort men inte tillräckligt fort, tycker våren kan gasa på lite, kvinna är otålig. Sen kan det sakta av igen …

Till sist!

I dag kom min bunny hem, som jag längtat. Han är så hemsk så han blev snygg! Det var bara tvunget att beställa hem den fulingen som är så läcker. Jag har väntat sedan i höstas men nu äntligen har han kommit hem.

Visst är han snygg!

Bless bless

Okategoriserade

Hej, det var länge sedan!

Det blir ju gärna så när typ hela skiten krånglar och jag inte får till det som jag vill. Kvinna ger upp, det är jag specialist på, går det inte min väg får det vara. (Egentligen är jag envis som synden och ger inte upp i första taget. Det är när jag inte begriper vad som blir fel som jag ger upp.) Nu har jag i alla fall fått till det, tror jag, så jag testar att skriva lite.

En annan broms till frånvaron av bloggeri är virkning. Jag har inte virkat på 40 år om inte mer men så såg jag en filt virkad i det nya garnet från Järbo. Kvinna blev såld och beställde hem garn och virknål …. och mönstret. Fasen så kul det var att virka igen och enkelt.

Ja och när den var färdig så hoppade jag på nästa filt, en filt jag har haft ögonen på länge men … jag virkar ju inte …. En isländsk filt virkad i isländskt garn men det gör inte jag. Beställde hem mer Svenskt ull från Järbo och satte i gång, för det är ju så kul.

Annars har det inte hänt så mycket i livet mer än vardagen, jag åker hem till några äldre och städar åt dem och håller avstånd. Handlar en gång i veckan, går ut med voff varje dag.
Plöjer serier på Netflix och Svt Play, har ni inte sett Weissensee så se den, går på Svt Play. Ja och om man undrar om det är det enda hon gör hela dagarna, kollar serier på Netflix och Svt Play, så kan jag tala om att jag virkar samtidigt. 🙂
Träffade Lotta med vovva i torsdags, det var länge sedan men det blir ju så när hennes hundar löper och min buse har kulorna kvar. Då håller vi verkligen avstånd, för inavel är vi inte intresserade av.
Viltspårskurs har vi varit på 2 helger i rad och hur kul är inte det. Nu längtar vi efter barmark så att vi kan börja träna på det vi har lärt oss.

Min lilla voff håller koll

I helgen åkte vi ut till Kabelina och kopplade av lite grann. Fast det började inte så bra, Bjössi blev påhoppad av arg lösspringande schäfer på kvällspromenaden i fredags. Iceman som var ute med voffen slänger sig på den attackerande schäfern och säger åt voff att springa hem men han kurar bara ihop sig och lägger sig ner. Lämnar inte min människa, jag stannar kvar till ”the bitter end”. Andra människor kommer farande till undsättning, varav en tar över greppet på schäfern (som hade halsband på sig) och leder hem honom till ägarna (som jag inte ska dryfta om här). Voff kommer hem glad i hågen full med schäfersaliv över ryggen och med en mycket upprörd och arg husse. Efter grundlig undersökning av vår älskade fyrbenta kompis kom jag fram till att det var inga sår, inga brutna ben, ingen ömhet någonstans, bara en jävla massa schäfersaliv över hela hunden. I dag är han helt som vanligt och inte räds han andra hundar men hur det blir när han ser en schäfer återstår att se. Det som hände har mer satt sina spår i oss tvåbenta än vad det verka beröra voff.

Till sist!
Kvinna har inspirerat fler till att baka med surdeg än vad jag kunnat ana.

Det gör mig så ini bomben glad! Bless bless