Glad måndag · Hundar · Natur · Södertälje

Snön faller och det blir vitt och fint

Visst är det härligt! Men inte om det blåser samtidigt som det snöar. Jag lämnade glasögonen hemma vid senaste promenaden, ingen ide att ha dem på sig, kan i alla fall inte att se igenom dem efter en stund. Voff tycker det är roligt med snö, gärna om någon skottar eller sopar bort snön, då vill han vara med och hjälpa till. Hemkomna från eftermiddagspromenaden behövde vi varsin handduk, fy vad blöta vi var.

suddig voff i suddigt väder

I morse åkte vi ut till Enhörna, hundklubben för att busa lite och ta en promenad i skogen. Det är så skönt att slippa gå i villaområdena hemma eller i skogarna runt här …

fluffrumpa

Så har voff börjat med nåt nytt nu när det kom snö, han sjunger … Ja jösses vad han kan sjunga den pojken …

jag är lapphund och jag saknar mina renar …

Jag undrar vad grannarna tänker …

Till sist!
I dag var den här veckans enda lediga dag, resten av veckan har jag uppdrag varje dag. Det är kul att jobba, i alla fall när det bara är ett par timmar åt gången …

Okategoriserade

En dag med Lappnisse

Det börjar strax efter husse åkt till jobbet, voff ställer sig vid altandörren och vill ut på baksidan. Ok, jag släpper ut honom men en stund senare måste jag plocka in honom. Han blev helgalen och skällde okontrollerat samtidigt som han tittar upp mot skogen. Där ser jag strax tre rådjur som inte bryr sig ett dugg om att voff är helgalen. De vet väl om att jycken är bakom staket, antar jag. Voff varken hör eller bryr sig om att jag försöker påkalla hans uppmärksamhet och springer undan när jag försöker fånga honom. Så det blev att vänta ut honom och sen peka med hela armen att vi skulle gå in. Han blänger på mig men går in och väl inne viftar han på svansen, det där var kul matte, det gör vi om snart! En stund senare när jag sitter vid köksbordet och dricker morgonens andra kaffekopp hör jag ett ynkligt litet pip, vänder mig om och ser den här killen.

Sötnosen vill göra något säger han! Ja ja vi ska …

Klär på mig och packar in hund i bilen och så bar det iväg mot Enhörna och spårläggning.

När jag lagt spåret tar jag ut voff från bilen och tar en promenad på över en timme, sen tar vi spåret. Till en början går han som tåget men sen händer något, en doft av något distraherar Lappnissen och jag är tvungen att tala om för honom att det är spåret som gäller. Javisst ja, det var ju det jag höll på med sa han och stoppade ner nosen i backen igen. Första föremålet plockade han upp, den andra nosade han på och den tredje var jag tvungen att visa honom, en kvar vid slutet. Husses gamla avlagda strumpor, hurra! Strumpor är kul, helkul faktiskt.

Så när vi kommer hem och vi klätt av oss kläder och koppel går lilla voff raka vägen i vardagsrummet och lägger sig på mattan, helt slut.

Jag kan med gott samvete åka och veckohandla för nu kommer han att sova i flera timmar. Det är väl ungefär vid 4 tiden som han börjar att röra på sig igen.

Maten är inhandlad och upplockad, dags för handarbete. Nya snitslar inhandlade och det är bara att sätta ihop tygremsa med klädnypa.

Till sist!
Han har många smeknamn min lilla voff, Snuttis, Pucko, Lilla gubben, Lappnisse, Bjössanmössan … Kär hund har många namn.

Bless bless

Okategoriserade

Är julen över nu?

I mitt hem börjar de samla ihop sig på matbordet, tomtarna. De började i går att dra sig så sakteliga en efter en mot matbordet i vardagsrummet. Nu får de sitta där och vänta en stund på eftersläntrarna som gör sig osynliga när jag letar efter dem. Förra julen klarade sig en tomte undan och fick sitta framme hela året. Där satt han och skrattade åt mig, ha ha du såg mig aldrig … Ja och nu får han sitta kvar på sin plats och spana in både vår sommar och höst. Jag kallar honom för lakritstomten eftersom hela han är kolsvart, utom skägget, som är vitt. Han sitter bra där under lampan som lillsonen snickrat ihop.

En kväll förra veckan följde jag med på kvällspromenaden i villaområdet i närheten. Folk har gott om fantasi när det kommer till julpynt i trädgårdarna.

Iceman har återgått till vardagen, han åkte till jobbet i morse alltså. Voff och jag inväntade en leverans från Post Nord innan vi for till skogs och gick ett kort spår och vidare ut till hundklubben. Det var mycket energi i de fyra tassarna i dag. Han blev väl av med en del spring men inte allt, vi får lägga ett längre spår i morgon och gå en längre promenad så blir han snart som vanligt igen. På Onsdag ska vi gå ett träningsspår för ViLTspårarna i Vårstaskogen och i slutet av Januari är det viltspårskurs så snart är allt som vanligt igen. Slut på lata dagar. Sen har jag tagit på mig ett nytt städuppdrag och blivit satt på paus på ett annat uppdrag, och det på grund av Covid-19, (hoppas vaccinet kommer till Södertälje snart) variation på uppdragen blir det hur som och extrapengar i plånboken också.

Till sist!
Både julafton och nyårsafton tillbringades i Kabelina och dagarna före och efter, lugnt och skönt med mycket regn har det varit. Skitigt blir det också, både inne och ute. Stigarna på Farstanäs är hemska just nu, allt är blött och lerigt. Jag längtar som en tok till våren, till sol, värme och grönska …

Bless bless

Okategoriserade

Ny plats för fritidshuset på hjul

Vi har återigen varit i Kabelina i helgen, det är så mysigt och avkopplande. Det är tyst och fridfullt, en lisa för själen, även om det finns en oro för kommande säsong på Campingen. Arrendatorn har sagt adjöss och goodbye och lämnar i september -21 och då är det sagt att alla campinggäster ska lämna, området skall vara tomt när ny arrendator tar vid. Så kvinna tänker att till våren blir det att leta ny campingplats till hösten. Kvinna funderar om kommunen har börjat leta efter ny arrendator …

Förra helgen fick jag nys om en ny plats som var ledig, kollade in platsen och vi tyckte det såg bra ut. En liten skogsdunge med sjöglimt, perfekt tänkte vi, bokade den nya platsen och flyttade husvagnen i går. I dag, söndag tycker jag inte längre att platsen är perfekt, skitigare hund har jag inte sett. Han fick gå direkt in i duschen när vi kom hem.

I dag satte vi upp vintertältet under stor möda och besvär men till slut blev det bra, att det ska vara så jäkla jobbigt, kvinna bävar inför våren när det stora tältet ska upp. Hela husvagnens längd och 3,50 djupt, det blir något att sätta tänderna i …

Lilla voff har i alla fall haft kul i dag, dissikerat en stubbe till flisor, räknar med att stubben är helt borta om två helger. Undrar vad han hittar på sen!

Det är väl det vi har gjort i helgen, flyttat husvagn, satt upp vintertält, funderat på framtiden och rivit stubbe. Nu längtar jag till nästa helg. Veckorna går så fort nu förtiden så strax är det helg igen.

Bless bless

Hundar · Jobb · Södertälje

Skitväder och helg i Kabelina

Det regnar, termometern visar 3 grader ute och 20 grader inne. Kvinna fryser.

Voff börjar bli rastlös och behöver ut och nosa av sig …

Efter långpromis

Iceman tog en långpromis medan jag satt kvar i värmen och stickade på en tröja. Värme o värme allt är relativt …

Sen kom de hem dyngsura av regn, voff fick vackert ligga kvar med badlakanet över sig och Iceman begav sig ut i skogen igen med skånk och blod. Han skulle lägga ett viltspår minsann, i regnet! Sent påkommet och snart mörkt så det fick bara ligga ca en timme. Det blir ju mörkt så jäkla fort så här års. Sen har jag anmält intresse för en viltspårskurs, tänkte uppgradera voff till viltspårschampion så småningom … och en bronsmedalj i personspår framåt vårkanten ska vi nog få till också.

Så fick jag då äntligen upp värmen. Jag började laga mat! Strax visade termometern 25 grader! En liten stund var det varmt och skönt men det var bara en kort stund.

Pannbiff m klyftpotatis

Nu är temperaturen nere på 20 grader igen och det är hyggligt skönt här. Så på med en fleecetröja, den kan göra stor skillnad …

Kvällen har inletts, stickningen börjar ta slut och jag måste byta ut rundstickan till en kortare variant som jag förstås inte har med mig.

Snart färdig

Annars då? Jo jag jobbar på! Veteranpoolen ringer lite då och då, undrar om jag kan göra ditten eller datten. I veckan tackade jag nej till ett jobb jag blev erbjuden. Enligt en pensionsförsäkring som jag har får jag bara jobba 8 timmar/vecka och med mina beräkningar skulle jag överskrida de timmarna med råge om jag hade tackat ja till det jobbet. Att jobba lite då och då är bara kul och sen att få träffa andra människor är också roligt. Nästa vecka väntar nya äventyr.

Bless bless

Okategoriserade

Lägesrapport på en söndag

Ja, helgen är till ända och vi är hemma från Kabelina. Den här helgen var vi bara i husvagnen från lördag till söndag. Det känns ändå som vi tillbringat hela helgen där, i fredags hämtade vi Kabelina och for på besiktning och gasoltest, vilket gick galant. Tillbaka på campingen igen bytte vi plats, till en lite mer avsides plats, belägen längre bort från hunden vi hade mittemot oss förut. Det minskar stress från oss tvåbenta och minskar skällandet från de fyrbenta. Allt är frid och fröjd. När så allt var i ordning igen åkte vi hem. Lilla voff skulle göra ett spårprov på lördagsförmiddag, så det var smartare att hålla sig i stan mellan fredag till lördag. Provet gick ju sådär kan jag berätta, eller inte alls faktiskt. Så ofokuserad hund har jag inte sett förut, allt annat utom själva spåret var intressant, så till slut gav vi bara upp. Shit happens och på´t igen. Vi ska öva på stigar sa de men jag har ju alltid en eller två stigar med i mitt spårläggande, så jag vet inte hur jag ska göra … Jag får väl göra som förut helt enkelt, lägga spår över stigar och hoppas jycken är mer fokuserad nästa gång.

Fokuserad!

Tillbaks till Kabelina! Vi var på plats på lördag lunch och hade som plan att sätta upp det nyinköpta vintertältet, när vi kom på att vi inte hade något ”golv” (läs presenning). Iceman åkte hem för att hämta en presenning och förbi Biltema för att köpa tältpinnar till densamma. När han väl kom tillbaka var klockan så mycket att vi bestämde att vi sätter upp tältet nästa dag, det blir mörkt om en dryg timme och regnade lite gjorde det också.

Gammal bild

Söndagmorgon! Morgontoalett för tvåbenta och fyrbent, frukost för alla tre. Lite mer kaffe på det, sen kände vi oss redo för uppsättning av vintertält. Lilla voff sattes fast i långlina och så börjades det, ett jäkla bök med tältpinnar. Att dra på själva tältet i skåran på husvagnen var lätt, sen skulle alla tältpinnar på plats, inte så svårt det heller …

tältuppsättning pågår

Det blåser och när vi börjar med ”plockepinn” och har kommit halvvägs upptäcker vi att själva tältduken har glidit i skåran och sitter inte alls bra, blir till att börja om. Bort med pinnar (tältpinnar) och rätta till läget på själva duken, börja om från början … och en gång till … Nu är det jobbigt, blir trött i armarna, blodsockret på minus, måste hålla humöret uppe, det här är kul! Teamwork på hög nivå … Tredje gången gillt, Iceman spikade fast tältduken i marken från blåshållet och sen gjorde vi om proceduren men nu var tältpinnarna slängda på marken huller om buller. Att sätta dit första bästa pinne på plats skulle visa sig vara ett misstag. Gör om gör rätt! Till slut fick vi till det och vintertältet är nu på plats. Kvinna bävar för att sätta upp sommartältet i vår, som är stort, väldigt stort.

Äntligen klart, flera timar senare.
Där ute ligger han, lilla voff och sover räv.

Så, vintertält uppfört och vi är nöjda och belåtna, tillbaks till stan. Ny vecka väntar med nya äventyr.
Bless bless

Okategoriserade

Blir voff deprimerad?

Efter vi tillbringat tredje helgen på rad i Kabelina börjar jag nästan att tro det. När vi är i husvagnen, kan voff vara ute hur mycket han vill, i snöre då. Han får komma in när han har lust och när han kommer in i husvagnen lägger han sig och sover, de lux sover, som en stock alltså. När vi kommer hem efter helgen går han också och lägger sig, ikväll lade han sig i fåtöljen, sen ligger han och bara stirrar och ser allmänt ledsen ut. Vill han gå ut här hemma kan vi släppa ut honom på baksidan utan snöre, han kan inte rymma. Han springer gladeligen ut på baksidan men när han ser att han blir själv där ute vill ha komma in igen, så är det inte i husvagnen, då gillar han att gå ut även om han blir själv och fastsatt i ett snöre. Eller för jag över min egen lilla depression på honom? Det är skönt att komma hem men ändå inte, vill ju vara kvar i husvagnen … Är det kanske för att vardagen väntar men jag styr ju över min egen vardag nu mera, vilket jag tycker är superlyxigt. Städjobben hopar sig, nästa vecka har jag, än så länge, två uppdrag och massa andra privata göromål. Jag måste baka bröd, ska hämta mina nya glasögon, voff ska röntga sina höftleder … mm mm. I och för sig inte så deprimerande, jag ser ju fram mot veckan som kommer. Det är det där med att lämna det där mysiga och avslappnande välmåendet i husvagnen som sänker mig en liten stund … Men det är snart helg igen!

Sen alla tankar som virvlar i huvudet, ska vi tillbringa sommaren ute på Farstanäs och vart ska vi ta vägen till nästa vinter, då Farstanäs camping ska tömmas på gäster för att Södertälje kommun har bestämt att där ska vara tomt när Pigge avslutar sitt arrende. Nästa tanke är: hur tänker de som har byggt uteplatser med staket och byggt in sina husvagnar med diverse uthus och prylar, speciellt dem som kom dit i höstas och ställde upp sina vagnar och började att bygga mastodontaltaner. Vet de inte om att det ska vara tömt på campinggäster nästa höst? Det borde jag kanske bara strunta i men jag är nyfiken hur de tänker och planerar sin husvagnsframtid.

Vår Kabelina är med på bild! Källa: LT.se

Många tankar och idéer har jag men att göra något åt det just nu är dumt, nu blir vi här i vinter och kanske nästa sommar också. Kvinna funderar vidare och konstaterar att vi har haft en härlig helg i husvagnen, lagt spår till voff och gått långpromenad och bara haft det mysigt i största allmänhet. Kvinna känner att vi mår bra allihop när vi är i husvagnen. Ett lyckat köp med andra ord.

Att hoppa upp på stora stenar är en hobby hos voff, ju större sten desto bättre.

Till sist!

På fredag ska vi besiktiga Kabelina och därefter byta plats så att vi kommer längre i från ett håll och närmare till ett annat håll. Ett vintertält ska vi också sätta upp, om det inte blåser storm som det gjorde i dag, grannens blomkruka blåste omkull i en av kastvindarna och blåser det så hårt vill man inte sätta upp ett tält, även om litet.

En sommarstuga på hjul kan ta en till de mest fantastiska platser …

Bless bless

Okategoriserade

Om tre dagar…

Fyller vår älskade lilla voff ett år!

Bjössi ca sex veckor

Han är inte liten längre men liten ändå, jämfört med andra större hundar. Finsk Lapphund är en behändig storlek, lätt att lyfta upp vid behov. Visst ser han ut som en liten björnunge här!

Så har det äntligen blivit en till utökning i vår familj. Efterlängtad av kvinna …

Sommarstuga på hjul, Kabelina!

Där hon står kommer vi att tillbringa mycket fritid. En husvagn med extra allt … nästan. En halvgammal dam är det men väl omhändertagen genom åren. Allt är ovant för oss, toan, gråvattentanken, kylskåpet, manöverpanelen mm, många frågetecken blir det. I helgen var vi i husvagnen från fredag till söndag, det är verkligen compact living och många frågetecken rätades ut. Det är ju inte så jäkla svårt egentligen. Det svåra kommer till våren när vi ska sätta upp förtältet.

I fredags när vi packat Rulle för att tillbringa helgen i Kabelina så gick bilen sönder. Som tur var hade vi inte lämnat hemmaplan ännu, så det var enkelt att bara skifta bil till den andra och ställa den trasiga bilen kvar hemma. Tur i oturen att det inte hände på vägen eller vid husvagnen, eller när vi hämtade Kabelina förra söndagen. I dag kom bärgaren och hämtade Rulle och körde ner den till Volvo. Sen är det bara att dra fram lädret igen, betala och se glad ut … Jag som ville skaffa ett litet vinterförtält, suck!

Rulle på rull

Shit happens och en får göra det bästa av situationen helt enkelt. Nu ska jag i alla fall ut i skogen och göra ett spår till voff. Kanske lära jycken att springa fint bredvid cykeln också … hur det nu ska gå till.

Bless bless

Okategoriserade

Helt slut i knopp och kropp

Kvinna har anmält sig till Veteranpoolen, jobba några timmar här och där skadar inte tänkte jag. I dag har jag varit på mitt första uppdrag, jag har städat hemma hos ett äldre par. Så rara människor och fint litet hus hade de. I tre timmar slet jag och jag hade kul varenda minut. Tänk om jag kunde säga det när jag städar hemma också … Det är roligare att städa hos andra än en själv, det har jag tyckt sen jag var liten. Jag brukade städa mormors trapp när jag var en halvhand hög och när hon flyttade tillbaka till Södertälje i början av åttiotalet städade jag hela lägenheten åt henne tills hon gick med på att hon var i behov av mer hjälp och fick flytta in på ett äldreboende.

Sen har jag fått min första pensionsutbetalning, det går ingen nöd på mig, det bara dräller in pengar på kontot. 🙂 Ja det var nog en engångshändelse om jag tänker efter, lär ju inte få någon mer slutlön från min arbetsgivare i alla fall.

Lilla voff som snart fyller ett år har klarat av anlagsprov i viltspår och är nu välkommen upp i öppen klass, det blir något att bita i för både voff och hans människor.
I måndags åkte vi ut till klubben och lekte lite och tränade också men det blev mest lek.

och i onsdags träffade vi Lotta och hennes lappisar ute vid Malmsjön och lekte och gick spår. Han är helt fantastisk min lilla voff men det vet ni ju redan.

Livet som pensionär är bara så så underbart, jag behöver inte genomlida långsamma tråkiga timmar på jobbet längre, jag sover så länge jag vill, jag gör vad jag har lust till om dagarna. Jag verkligen äger min tid och att sen ha en fyrbent kompis att umgås med sätter ju bara guldkant på tillvaron.

Bless bless

Hemma · Hundar · Södertälje

Vilodag

Med andra ord ingen av oss lade spår i dag, vi vilade men måste trots allt göra något med voff.

Vi åkte ut till Almnäs och tog en promenad i omgivningarna. Hur tråkigt det än ser ut med fallfärdiga byggnader och rester av militäranläggningen som en gång fanns där så trivs kvinna att vara i området. Det finns hur mycket som helst att upptäcka och promenadvänligt är det också.

Lilla voff gillar också att vara på Almnäs, mitt i veckan efter semestertider, finns där inte så många andra människor att ta hänsyn till. Det finns dock gott om fåglar och andra intressanta djur, så långlinan fungerar som en säkerhetslina för oss, lämplig att trampa på och hindra hans framfart när han ser något intressant.

Gott om stenar att hoppa upp på finns det också, blir ofta en godis då.

5 kilometers promenad blev det och inte en människa i sikte, förutom vi två.

Han har full koll, eller ja nästan i alla fall, det tar en liten stund innan han upptäcker att en av oss saknas. Det är oftast jag som försvinner ner i något dike eller bakom en buske. Sen tar det en halv minut, om ens det, så fattar han att jag är inte med längre och ska leta reda på mig.

Han är oss väldigt kär, den här lille voffen.

Till sist!

En kär vän, som vi alltid kommer att sakna, har lämnat oss.

Bless bless